NU har de slagit ut, nästan alla påskliljorna.
Och krokusen fortsätter att blomma.Snart, snart får vi se vilka färger det är på hyacinterna. Det känns lite konstigt med en julblomma så här i rabatten men annars väldigt hemtamt med de "svenska" blommorna som här får vara ifred för rådjur, det är underbart!
Vi har också en jättevacker liten ruin längts bort på tomten. Det har varit en liten "cabanon", en liten stuga av sten med två små rum.
Man undrar vad den har använts till? Hela vårt område var tidigare skog säger Martine, min byfrissa, som lekte här som barn. Det här var "hennes" hus, det är konstigt att det ligger på vår tomt nu.
Men här är fullt med rester av gamla murar och det växer vilda olivträd lite varstans. Så nog har det varit lite bebodda trakter här ändå.
Vägen till vårt områden heter Turcos-vägen och det sägs bero på att vid det stora slag som utkämpades här i byn den 17 augusti 1944 (för att så småningom befria hamnstaden Toulon)bestod soldaterna i första hand av de kolonialiserade nordafrikaner som kallades Turcos.
Ibland tänker jag på det när jag går runt här. På de många soldater som smög här och förde guerillakrig mot tyskarna. Och säkert stupade i massor. Vi bor på historisk mark, inte bara i nutid utan också mycket långt bak i tiden. Det känns bra att det växer vackra blommor här nu i vår trädgård i Provence.
4 kommentarer:
Suck! Så vackert! Än en gång...jag befinner mig på fel breddgrad!!
Ja, här är en till som har hamnat fel.
Sanna mina ord.
Snart kommer vi frusna Sverigebloggare och ockuperar eran trädgård...bli inte förvånade om ni vaknar och ser flera tält uppsatta på er gård ;-). Så kan det gå när man visar så underbara bilder!
Sitter och ler, och läser om Dessi och hennes anfader, både hos dig och Christina. Jag blir varm om hjärtat, det är som sagan har fått liv.
Kram
Helen
Slottsträdgårdsmästaren: ja, tänk vad du skulle kunna åstadkomma härnere. Kom gärna och hälsa på!!
Elisabet: men du HAR ju flyttat söderut. Och till det här landet kan man flyga eller resa och bara njuta lite kortare tag om man vill.
Helen: jo, visst är det roligt med Anfadern, vi har verkligen skrattat åt likheterna, särskilt nu är Christina lagt ut en egen bild på det hela också. Det förgyllde hela vår dag igår!!
Vi har en liten trädgård. Så så värst många tält rymmer den inte. Men det går säkert bra på ängen utanför också!
Skicka en kommentar