lördag 25 februari 2012

Ett år i den sydfranska byn

För en tid sedan fick vi, som alla byinvånare (vi är ca 2.500 personer) en broschyr i brevlådan. Upplagan är 1.500 exemplar och skriften har tagits fram av två personer med borgmästaren som ansvarig utgivare och ett par lokala fotografer har bidragit med bildmaterial. Den är faktiskt fin, grafiskt inte alls särskilt amatörmässig och den har framförallt samma föredömliga kommuninformation om året som gått som alltid.

Den är uppbyggd som en slags årsredovisning med borgmästarens tal inför det nya året och redovisning av de viktigare kommunala åtgärderna som gjorts och som planeras.  Ekonomin redovisas pedagogiskt och följs sedan av bilder av vissa av de åtgärder som gjorts, särskilt väg- och vattenbyggnationer, miljöprogramsåtgärder och renoveringar av vissa delar av den urgamla byn. Och så i år, invigningen av det nya borgmästeriet.

Förra året byggde man färdigt den nya skolan i den gamla läderfabriken. L'école de Tannerie är nu i full gång och fungerar utmärkt. De gamla lokalerna har sedan dess byggts om för att härbärgera borgmästaren med sin administration, inklusive den "municipala" polisen. In i minsta detalj redovisas kostnadenar och fördelarna med de nya lokalerna - före- och efterkvadratmeteryta  visas för varje rum. Nu är t.ex mottagningsdelen 91 kvm istället för de tidigare ynka 28 kvm man hade förut i de  väldigt uråldriga lokalerna mitt i byn.

Själva invigningsceremonien visas upp i ett antal bilder med tjusiga herrar med franska band med kokarder och man förstår att det hållits tal och bjudits på buffé och champagne. Att byborna också bjuds på fester året om framgår av collaget med bilder av de otaliga byfester som ordnats och också konserter, den berömda chokladfesten med tiotusentals besökare, lokala festivaler, utbytesfester med tyska grannbyn Geschwenda och så de traditionella krigsminnesceremonierna och kyrkliga seder som att bära runt helgonfigurer.

Man kan faktiskt inte tro att den här lilla byn med sitt i och för sig gamla förflutna med så få invånare har ett så livfullt vardags- och festliv. Det föds ett stort antal barn också, betydligt fler än de gamla som avlider och många är giftermålen, det framgår också av bröllopsbilderna i sina inramade romantiska hjärtan. Och att barnen är viktiga framgår också av att alla skolklasserna är med på bild med sina lärare.








Man får klicka på bilderna för att se lite bättre

Viktig information med alla telefonnummer till doktorer, tandläkare, brandkåren, polis och ambulans finns också med förstås. Och så information om att man i själva bykärnan inte får sätta upp luftvärmepumpaggregat och paraboler längs med gatusidan för att inte förstöra den medeltida känslan hos de gamla husen. Här är det noga med hur man renoverar och vad man får göra och inte, allt för att behålla charmen och autenciteten i den här gamla byn. Och är det något vi är glada för så är det det. Vi bor i en osedvanligt charmig liten ort och hela känslan och stämningen är som på mitten av 1950-talet i Sverige. Ett "municipalsamhälle" med en "borgmästare" - så är det uppbyggt och det fungerar alldeles otroligt väl!

1 kommentar:

Elisabet. sa...

Med uppenbar risk att vara tjatig: jag ÄLSKAR såna här reportage från andra länder!!

Och du är makalös på att få dem intressanta och skildrar det hela så bra!

T a c k!