tisdag 19 maj 2009

Hemmaveterinär


Såhär ser det numera ut i vårt badrum. Den ena medicinen efter den andra står här och varje dag får nu Dessi genomgå diverse behandlingar.

Som framgår av förra inlägget var det dags för akutbesök hos veterinären i morse igen.

Igårkväll hände samma sak som för två veckor sen. Plötsligt börjar Dessi tjuta och gnälla och ruska på huvudet. Den här gången gör det mycket ont, hon darrar, gnäller och vill inte vara i famnen ens.

Nu lyser vi in i öronen med ficklampa och anar oss till att ännu en jämrans hullingförsedd gräsvippa flugit in i hennes öra. Det FRISKA förstås.

Hon får inte längre gå på ängen där den här sortens gräs växer meterhögt. Vi håller noga uppsikt var hon går och håller henne kort vilket har gjort att hela hennes rumsrenhetsträning håller på att bli bortitok. Hon behöver in bland gräs för att få nosa och "gömma sig" lite när hon uträttar sina behov. Nu håller hon sig och har börjat kissa inne igen.

Hon är extremt ofransk så tillvida att det inte funkar att göra det på trottoarer och i rännstenar vilket vi för övrigt har lite av där vi bor.

Men det eländiga gräset växer överallt, det fastnar på pälsen som kardborrar och vi har lyft och kollat öronlapparna och varit så noga det går.

Ändå blir det en plågsam natt för Dessi. Hon sover under våra sängar till att börja med, drar sig undan som när hundar är riktigt sjuka.

Så fort mottagningen öppnar ringer vi och får komma direkt. "Nämen", säger veterinär B, den glade och hälpsamme. "Igen, det är ju för eländigt!!" Och så drar han ut samma sorts stickiga vippa, den här gången vass som en syl. Och förstås är den blodig och det ser inte bra ut i hörselgången där den redan stuckit hål och det är blodigt och varigt.

Åhh, jag blir varm, svettig och uppgiven. VAD ska vi göra frågar vi doktor B, det j-a gräset växer ju överallt? Det GÅR inte att skydda henne och han förstår ju det. Han säger att det här är vanligt härnere, vi har haft otur och att hon så lätt får in dem i öronen beror också på att hon är så liten. Inte så hög över marken där det växer.

Han föreslår att vi ska köpa tubifix, sånt som man sätter över knäkompresser för att hålla dem på plats. Vi måste försöka få hennes öron att hållas intill huvudet. Alternativt stoppa in bomull i hörselgången.

Inte nog med nya veterinärkostnader, nu är det ett par hundra kronor i sjukvårdsutrustning också.

Hemma prövar vi att göra mössa av tubifixen. Dessi ser inte klok ut, antingen blir det en liten mössa som får knytas under hakan och den åker ju blixtsnabbt av. Eller också får eländet träs över hela huvudet och då krafsar hon ner det över ögonen och ser ingenting.

Och bomullstussarna åker ut lika fort som de sattes in. PUST!

Damen på apoteket ställde sig också tveksam till om detta skulle fungera. Jag säger till henne: "Mais elle va se sentir ridicule", hon kommer ju också att känna sig löjlig med detta? Och vi ler båda och hon håller med mig. Men "Ni får säga till henne att det för hennes eget bästa Madame", säger apoteksdamen och ler igen.

Nu är det ny sorts antibiotika för hörselgången och för säkerhets skull också annan sort som intas som droppar så att det hela ska läkas så fort som möjligt.

Man undrar vad försäkringsbolaget ska tro? Nu skickar jag in det tredje veterinärintyget på två veckor?

Alla tips för hur små hundhörselgångar skyddas vid promenader mottages tacksamt!
Posted by Picasa

8 kommentarer:

Mira sa...

Men hur gör de andra småhundsägarna där nere? Ni kan väl knappast vara ensamma om problemet. Det hela verkar ju alldeles fnattigt.
Jag grunnar allt vad jag orkar på om jag kan komma på något fiffigt till de små hundöronen...

Pius sa...

Men stackars liten, och vilket otäckt gräs.

Fast jag måste erkänna att jag skrattade högt när jag läste om de små mössorna:-D

Du får fråga hos www.vovve.net där finns en massa hundfolk. Själv är jag bara bra på att göra overaller till kastrerade honkatter.

Lycka till!

PS Idag fick Hopi upp mellandörren i källaren och smet ut i trädgården när jag skulle gå in. Den lymmeln;-) DS

ab sa...

Sätta ihop örona med klämma under hakan..? Eller trycka dem intill huvudet med dubbelhäftande tejp eller kardborreband?

Stackars Dessi! Kanske ni kan hitta tips i en fransk hundtidskrift?

Christina sa...

Men det här var för eländigt!

Du kan inte dyka på andra hundägare som har små, lurviga hundar och fråga hur dom gör?

Du kanske också kan ta reda på om det finns något som motsvarar vovve.net (ett stort hundforum) i Frankrike och lägga in en fråga?
Det bästa är ju att få tips från trakten där detta elaka gräs växer.

Jag förstår att bomullstussar i öronen inte är en lösning, men under tiden ni klurar...vad tror du om en sån där liten barnhätta som man hade på bebisar förr, med knäppe under hakan?
Om man skar upp två skåror mitt för öronfästena, och sedan trädde ut Dessis öron genom den lilla hättan...då skulle örongångarna vara tilltäppta, men öronen fria.
Skulle det kunna vara ngt så länge?
Du skulle ju kunna hitta en lite kaxig modell (en tunn så att den inte blir för tät) så att hon inte behöver se fjantig ut, utan mer lite cool så där...

Hoppas verkligen att ni hittar en lösning på det här problemet, för så här kan hon ju inte ha det.

Anonym sa...

Kan ni inte gå ut med lie och kapa ner gräset ....skämt åsido .
Så jobbigt för er alla .

Men att fästa öronlapparna under hakan är nog inte så dumt .
Hoppas ni får ett bra tips som hjälper er .

helen sa...

Åh, nej, inte igen!!

Vilket rackarns gräs! Jag förstår att ni känner maktlöshet!

Christinas idé tycker jag är mycket bra! En liten tunn babyhjälm skulle nog vara det enklaste.

Lycka till nu. Jag hoppas allt går bra!

Kram
Helen

ab sa...

Du håller henne borta från gräsfältet, men samtidigt behöver hon det för sin ute-bajs-träning.


Kan ni inte utse några grästovor som blir "hennes", och kapa grästopparna just där? Om det bara är grästopparna som är farliga. Några kvadratmeter kanske man kan ansa och hålla hullingfria? Bara ett förslag, jag vet ju inte hur gräsen ser ut.

Monet sa...

Mira: jag ska faktiskt prata med en grannfamilj som har en lika gammal valp som vi. En liten norwichterrier som alldeles fritt hoppar runt i det höga gräset. Och höra om de råkat ut för detta också.

Pius: jo, nog är det skrattretande med mössorna och inte tror jag de kommer att fungera heller! Bassa Hopi lite lätt från mig:-)

ab: ja, det är bra förslag. Problemet är att antibiotikageggan som man trycker in i örongången har gjort både öronen och omgivande päls alldeles oljig - ingenting fäster! Och klämma på örsnibbarna tror jag nog gör för ont och så långa är inte öronlapparna heller att de går ihop under munnen. Men bra tips!

Christina: nu har jag ju redan sett din otroligt roliga och fiffiga Dessimössa och ska fundera på om det kan vara något! Tack för en vansinnigt rolig idé och bild på Dessi och för engagemanget!

Mormorg: Maken ska idag försöka ta ner lite gräs precis i anslutning till vår tomt så att det blir en frizon när det är bråttom att kissa. Tack för tipset!

Helen: ja, det känns faktiskt ganska maktlöst. Men vi kämpar på med olika idéer!

ab: vi har hittat en liten gräsplätt i området som klipps av entreprenören. Tills vidare får vi gå dit med henne och tillåta att hon bajsar i områdesrabatterna. Vi har bajspåse förstås, vilket är helt okänt här i Frankrike, går knappast ens att hitta.

Vi ska försöka slå lite gräs vid tomtgränsen också.

Ska ta bilder på de jäkla gräsen och lägga ut också!