Fransk Striberg

Vi är på besök i Hyères, i hamnen där våra goda vänner bor. Vi går på barnbarnspromenad och går förbi det vackra gamla stationshuset som, precis som svensk förlaga, idag bebos av privatpersoner.

Hyères, som egentligen heter Hyères les Palmiers och uttalas "ijär" precis som franskans 'igår - hier', är palmernas stad.

Överallt växer palmer och längs infarterna står de i vackra alléer. Här odlas också de palmer som säljs för plantering längs kustorterna på Rivieran.

Staden är vacker och välskött, upptäcktes vid förra sekelskiftet av engelsmännen som byggde sig vackra kolonialhus och tillbringade sina somrar här.

Härfrån har man sig också med färja till de vackra öarna Port Cros och Porquerolles - en härlig dagsutflykt.

Staden är inte en internationell turistmagnet, däremot strömmar fransmännen själva hit under sommarperioden. Här badar, seglar och surfar man. Stranden Almanarre anses vara världens bästa surfställe och man arrangerar också många havskappseglingar här.

Sommartid är hamnen full med restaurangbesökare, båtfolk och flanörer. Det är liv och rörelse överallt, marknadsstånd på kvällarna och stor frukt- och grönsaksmarknad på lördagar.

Nu är det lite höststiltje men ändå lagom med människor. Det är inte någon vinterövergiven badort detta utan ett levande samhälle. Med vackra pinjer bland palmerna dessutom, här i hamnen växer de i vackra former!

Höst i Provence

Till Dessis och hussens förnöjelse är jag på benen igen sen ett par dagar. Eländet som däckade mig var troligen "intoxication alimentaire", matförgiftning.

Tror de flesta. Någon influensa var det inte eftersom symptomen försvann så snabbt och man kan tydligen få så hög feber av matförgiftning. Vi hade ätit lunch på restaurang timmarna innan det hela bröt ut så det är inte omöjligt.

Matt men frisk tillbringar jag så mycket tid det går utomhus. Vi har fullständigt underbart väder just nu, mycket varmt för säsongen. Solen skiner hela dagarna, det är krispigt i luften på morgnarna men vi äter lunch ute på terrassen och temperaturen stiger sen till 22 grader på eftermiddagen. Då är det skönt att sitta i vilstol i trädgården och läsa en bok i lugn och ro.

Lite höstkänsla har vi också här, våra stora flerhundraåriga ekar släpper klasar av löv och mängder med ekollon. Och vår röda häck är underbart vacker mot den klarblå Provencehimlen.

Dessi med sjuk matte

Dessi tycker att matten ligger kvar alldeles för länge och beslutar sig för att pigga upp henne. Få upp henne ur sängen alltså.

Hon börjar med sin lilla vanliga dans, den där man snurrar runt och biter sig i sin pompomsvans. Runt, runt och runt, en riktig liten uppvisning blir det. (Och ja, hon f å r vara i sängen, hon fäller inte)

Sen stannar hon upp för att på närmare håll kontrollera resultatet. Nehej, matten ligger fortfarande kvar och kollar på de eländiga naturprogrammen på tv.

Kanske hjälper det om jag s ä t t e r mig på matten och skymmer tv-rutan lite? Och stirrar uppfordrande hela tiden?

Nehej, inte det heller. Suckande ger hon upp och l ä g g e r sig på matten och skymmer nu hela tv-rutan effektivt. Den pepparkornssvarta blicken är nu av mera förebrående karaktär.

Det hela syns bäst om man klickar på bilderna.

Sjukläger

Jag blir hastigt sjuk i mycket hög feber, frossa som vid malaria, tänderna hackar och hela sängen skakar, ont i magen, huvudet, i hela kroppen. Mår våldsamt illa och måste nästan kräkas - hela kroppen är påverkad. På ett par timmar stiger febern till över 40 grader. Vet inte när jag hade sån feber sist och känner mig därefter.

Vi har varit i Cannes och Hyères, ätit på restaurang, varit bland folk. Och här går det svininfluensa eller Grippe A som den lite mindre obehagligt kallas. Tankarna far, är det den, den vanliga influensan eller något annat?

Det blir en natt med öppet fönster, blöt handduk på värkande och het panna, hink nedanför sängen, feberyrsliga drömattacker. Och jag är övertygad om att det blir minst en vecka i sängen.

Tack och lov ger sig febern redan nästa morgon och de övriga symptomen klingar också av efter ett dygn. Lätt snuva och lite feber är vad som kvarstår plus en känsla av att ha blivit överkörd av tåget.

Idag har det varit sängdag också - till skillnad från vissa andra är jag lärd att hålla mig i sängen och inte sprattla upp för tidigt. Helt feberfri vill jag allt vara och det känns också att det behövs när jag går upp, vinglig och svettig blir man.

Så det här är vyerna jag har omkring mig, nattygsbordet med medikamenter, tv med franska naturprogram och svenska Wallandervideos (hej Elisabet, nu vet jag hur fint det är i Ystad!) och lite glimt av solen som flödar in genom hallfönstret och skiner på Dessis leksaker på golvet.

Himmel och hav

Precis när vi ätit färdigt vår lunch på stranden i Cannes slår vädret om. Från strålande sol till plötsligt dramatiskt scenario på himlen.

Molnen tornar upp sig, det mörknar och vi får raskt sätta på oss tröjor och jackor. Det hela är snart över och det blir inget regn men det mulnar på.

Vi drar oss långsamt hemåt, jättenöjda med vår utflyktsdag.

Klickbara bilder här också tror jag!

Mera hav och strand

Det är bara att föreställa sig ljuset, ljudet och känslan under fötterna när man kliver, som alla fåglarna före, i den varma mjuka sanden.

Tror att det kan vara värt att klicka på bilderna också.

På stranden

Lilla G:s mamma, min dotter, tar en kort promenad ner till själva medelhavskanten.

Jag tror bilderna talar för sig själva. Bara det där att stå vid ett rytmiskt brusande hav och se ut över horisonten är en lisa för själen. Mmmm - havet!