lördag 12 januari 2013

Läsvärt

Att vi lever i de sociala mediernas och superteknikens tid är ju uppenbart. Och att det går fortare och fortare och sprider sig ner i åldrarna är lika lätt att se. Det kan sannerligen inte vara lätt att vara förälder idag och försöka ha någorlunda koll på hur barnen både utnyttjar och påverkas av internet och smarta telefoner. I synnerhet som de lär sig teknikerna fortare än man själv som vuxen hinner hänga med.

Läs här om den här amerikanska mamman som efter moget övervägande köpte en Iphone till sin trettonåring. Med den följde ett antal förpliktelser, råd och förmaningar. Hon la ut dem på sin blogg och den kraschade av alla besök!

Det jag gillar mest med råden hon ger sin son är att han uppmuntras att dels vara artig och hänsynsfull när det gäller olika situationer där han hanterar sin telefon. Han uppmanas att alltid svara eftersom det är en telefon och inte trycka bort samtal om det står mamma eller pappa. Han måste också tänka sig för när det gäller vad han skriver och inte skriva sånt han inte skulle kunna säga till personen öga mot öga eller om föräldrarna var närvarande i rummet. Respekt är viktigt, både för sig själv och för andra och det är viktigt att inte ge sig in i smärtsamma samtal som kan göra andra illa utan i första hand tänka på att vara en god vän.

Det jag tror att de flesta, unga men framförallt vuxna, idag skulle ha svårt att klara är rådet att: "lämna din telefon hemma ibland och känn dig trygg i det beslutet. Den lever inte och är inte en förlängning av dig själv. Lär dig att leva utan den. Var större och mera kraftfull än rädslan att missa något".

Den kloka mamman uppmanar däremot sonen att inte slentrianmässigt ladda ner samma musik som kompisarna utan utnyttja det faktum att han har tillgång till musik på ett sätt som ingen generation före honom haft. Vidga dina horisonter säger hon och tycker att han också ska träna sin hjärna med spel som utmanar den.

Men samtidigt tycker hon att det är viktigt att han också lever i den verkliga verkligheten och inte lever genom att ta "ziljoner bilder och videos", utan tar en promenad, talar med en främling och funderar själv utan att alltid googla.

Ja, läs själva de 18 råden han fick, den unge Gregory. Och han skrev på det här papperet hans mamma gav honom trots  att de också innehåller ett antal restriktioner.

En intressant slutsats kommer en psykolog som specialiserat sig på teknikmissbruk fram till: den unga generationen och den äldre har helt olika inställning till smarta telefoner. De unga ser dem som en väg att bli sociala medan vi börjat se det tvärtom - de gör oss mindre sociala. Han är inte övertygad om att det går att överbrygga denna generationsskillnad och vem kan veta det?

Trots de skillnaderna tycker jag att många vuxna också kan ta till sig av de här råden och våga leva utan sina telefoner klistrade vid örat eller panikartat fumla efter dem i handväskan eller kavajfickan så fort det ringer. Jag har alltid tyckt och tycker fortfarande att det är extremt oartigt med folk som i samvaro med andra låter sina telefoner vara på och som svarar och sen börjar prata mitt i en konversation med andra. Möjligen går de undan i ett hörn men samtalet brukar höras ändå och hur kommer det sig att ett samtal på mobilen från någon alltid tycks gå före de människor man kanske äter lunch med eller träffar i andra levande sammanhang?

Lika illa är de som sitter och kollar sms eller ännu värre, skriver såna eller surfar runt medan man försöker umgås med varandra. Det är verkligen att skicka budskapet att andra inte är viktiga och man är farligt nära ett missbruk när man inte klarar sig utan sin "nalle" på det sättet.

Samtidigt är den nya tekniken helt underbar. Nu sitter jag här i min sydfranska by och spelar Wordfeud på min Ipad som jag älskar med mina svenska vänner och kan chatta i realtid om jag har lust. Vilken närhetskänsla det ger, det är helt fantastiskt! Men oroande beroendeframkallande så man får se upp!




Mammans råd fick bloggen att krascha - DN.SE

8 kommentarer:

Elisabet. sa...

Ja, jag är helt klart beroende av min Iphone och jag tycker att den är närapå Guds gåva till mänskligheten ,-)

Underbar kamera .., roliga spel .., en gruppchatt som vi har mina barn, exet och jag själv "en familjechatt" som betyder så mycket .., ja, jag tycker den är så bra att ha!

Ibland må du tro att jag ringer också ,-)

Monet sa...

Men Elisabet, du är ju minst av allt en sån person som man tänker på när det gäller att fundera över någon form av "teknikmissbruk".

Om det är någon som har förmågan att leva i nuet och se det lilla i det stora och vara närvarande i verkligheten så är det ju du.

Har man den förmågan blir ju t.ex en Iphone just ett gudabenådat verktyg för sociala kontakter på olika nivåer, inklusive facebook och blogg. Det är klart man ska glädjas åt dessa tekniska framsteg som gjort att så många kommer närmare varandra.

Men mammans råd till sin trettonåring tycker jag fortfarande är helt relevanta!!

Och jag vidhåller att de som ständigt måste småsnacka om trivialiteter i närvaro av andra kan lära sig att stänga av sin mobil när man träffar vänner eller familj IRL.

cruella sa...

Det var ju allmän levnadsvisdom och sk etikett det mesta. Undrar hur hon själv använder sin Iphone.

cruella sa...

Vad hände förresten med det förra jätteintressanta inlägget om det franska servicesamhället? Det fanns mycket att reflektera över där, tyckte jag.

cruella sa...

Det var ju allmän levnadsvisdom och sk etikett det mesta. Undrar hur hon själv använder sin Iphone.

cruella sa...

Jag har alltså inte postat samma kommentar två gånger; den andra dök upp av sig själv.

Anonym sa...

Det finns en jättebra bok av Susan Maushart som heter "Nedkopplad" (finns i pocket på svenska). Handlar om hur hon & hennes barn provar på att leva helt utan teknik i 6 månader. Mycket intressant & bra. Rekommenderas./Eva

Anonym sa...

Så bra!
Kramar Christina