söndag 9 juni 2013

Inte det minsta originell...

ve
är den, bilden jag tog framför tv:n igår. Suddig också. Men den får komma med på min blogg eftersom jag, som många, många andra, följde större delen av Prinsessan Madeleines bröllop.

Jag är faktiskt inte någon rojalist i högre mening. Jag tycker inte heller att monarki är en särskilt märkvärdig funktion heller. Det är vi inte ensamma om i Sverige och i traditionellt republikanska länder blir statscheferna med sina familjer behandlade som en slags kungligheter de också. Se bara på Barack och Michel Obama.

Eller för den delen här i vårt nya land när det begav sig. Även om inte alla gillade president Nicolas Sarkozy var hans fru, Carla Bruni alldeles enormt uppskattad av det franska folket. Ständigt fotograferad och kommenterad kring hår och kläder men också som den artist hon är. Behovet av att ha kändisar som man kan gilla, ogilla, följa, förfasa sig över eller bli superfan till finns och har funnits i alla tider, oavsett om det rört sig om kungligheter eller inte.

Jag har alltid gillat att titta på bröllop, dop, begravningar och andra tv-sända svenska traditioner, vare sig det rör kungligheter eller andra. Jag minns Jarl Kulles begravning som sändes från Roslags-Kulla kyrka som väldigt finstämd och vacker t.ex.

Kanske blir man också något mera berörd av så här tydliga sverigebilder när man bor utomlands? Det var väldigt roligt att få se så stora delar av hemstaden Stockholm i juniprakt. Men framförallt är det roligt med ett så påkostat och välrorganiserat arrangemang som ändå gav en så varm och privat känsla. Så fantastiskt vacker hon var, den före detta "partyprinsessan" och så rörd han var Chris O'Neill och så förälskad i sin prinsessa.

Prästens tal var också underbart, sångerna av Peter Jöback och Marie Fredrikson romantiska tilll tårars gräns.

Och så denna glädje. Över att två människor funnit varandra och väljer att manifestera det på det här sättet. En både fin och rörande stund.

Men vad händer? Genast fylls nätets olika sociala medier av upprörda kommentarer som förstås handlar om "ner med monarkin" och dessutom allehanda faktiskt elaka tillmälen både när det gäller kungen men också andra delar av hans familj.

Har man åsikter som går ut på att Sverige ska vara republik (och man är då i klar minoritet) tycker jag man kan torgföra detta på annat sätt och vid annan tidpunkt. Vad är vitsen med att just en sån här dag när en hel familj tillsaammans med stor del av Europas övriga kungahus väljer att dela traditioner och bröllopsyra, hålla på att ifrågasätta om klänningen är privat betald eller hur kungen kommer att bli som svärfar?

Kungen (och för den delen resten av hans familj) har under senare år inte haft det lätt. Undantagen är ju bröllop och barnbarn förstås. Den som verkligen vill bli beklämd kan på SvtPLay kolla ståuppkomikern Özz Nujens show "Dålig stämning" som gick för ett tag sedan. Den inleds med hela den sex minuter långa "intervju" kungen gjorde under en älgjakt i samband med att boken "Den motvillige monarken" gavs ut. Kring ett sådant agerande kan man ha många synpunkter och Özz framför också på ett makalöst bra sätt detta.

De flesta män väljer bort den här sortens tv-sändning. Det gjorde min också. Men han förstår fullt ut varför jag tycker det är både roligt och rörande och sitta där och titta på vackra klänningar, hattar, blomsterarrangemang och en riktig sagoprinsessa! 
Posted by Picasa

12 kommentarer:

Elisabet. sa...

Ja, jag satt nästan hela dagen framför tv:n och tyckte att det var så helt underbart trevligt!
Själv är jag ju ingen festmänniska, har aldrig burit långklänning och avskyr finkläder .., skulle tacka nej om jag blev bjuden till såna evenemang, men MER än gärna tittar jag på tv och gläds med dem!
Det är lite som att bläddra i Svensk Damtidning (och det gör jag också gärna, även om jag sällan köper den) med levande bilder ,-)

Bonus var att jag helt ändrade uppfattning om brudgummen, som jag tidigare tyckt sett så stöddig ut.

Elisabeth sa...

Och här hemma satt vi med ungdomarna, nyss hemkomna från Murviel och njöt av prakten! Inte blev de sämre av att en flickornas femtonåriga lillebror var en av spelemännen vid utmarschen ur kyrkan.
Håller med dig om att en sån här dag kan få vara just en glädjens dag. Synpunkter på monarkin som stadsskick kan jag också ha men inte en dag som denna! Gemensamma ritualer som denna behöver vi, uppenbarligen och det blir onekligen pampigast med kungligheter...

Bloggblad sa...

Jag undrar om någon på allvar tror att det vore billigare för skattebetalarna med en president.... Och den som lider av att vara kunglig kan hoppa av.

Av förklarliga skäl missade jag en del av gårdagen, prioriterade förstås ett släktbröllop,

Till skillnad från dig, Elisabet, älskar jag att klä mig fin och gå på fest. Speciellt om jag inte behöver hålla tal eller diska...

Inger sa...

Jag blev så överraskad och glad av barnkören som sjöng vid intåget i kyrkan. Där stod de, i helt vanliga kläder, och sjöng så vackert. Ett stort plus, tycker jag, att de inte var uppklädda. Och tänk vad AFs musikklasser syns ofta i offentliga sammanhang! Heja!

cruella sa...

Förstod du det där med svärfadern eller blev du så upprörd över min kommentar att du inte såg fortsättningen? Det handlade alltså om en devot kommentator på tv som ställer frågan till en annan lika devot "hovreporter" eller liknande. Skäll på dem för tomt fjäsk och inte på mig för något jag aldrig menat - jag bryr mig nämligen inte ett dugg om kungligheternas eventuella personliga lämpligheter som det ena eller det andra, bara om principen. Och den säger demokrati-republik.

Monet sa...

Cruella: vi pratar förbi varandra tror jag. Jag tycker förstås precis som du att det är helt knäppa frågor som ställs och att det många gånger blir pinsamt för framförallt kungen i samband med intervjuer. Kolla den jag tipsade om på Özz Nujen t.ex.

Det jag vände mig emot (och det var inte bara du, det fanns ett stort antal andra därute i cyberspace) var att ta tillfälllet i akt att lufta sina republikanska åsikter just en sån här dag. Varför? Det är väl bara att glädjas åt allt det här som övriga kommentatorer också beskrivit. Jag gillar inte när man försöker lägga sordin på stämningar, det är allt.

För mig är det heller inte lika självklart att demokrati är lika med republik. Men det är ju en helt annan diskussion:-)

cruella sa...

Det är rätt naturligt att republikaner luftar sina åsikter i samband med manifestationer av själva monarkin, konstigt vore det väl annars. Det är inte vilket bröllop, dop, begravning som helst helt enkelt. Ni rojalister får försöka glädjas åt den kungliga prakten i alla fall.

Monet sa...

Hehe. "Ni rojalister". Det behöver man inte alls vara, man gillar helt enkelt precis det jag skriver om: glädje, fest, vackra kläder etc. Just för att det INTE är vilket bröllop som helst. Och uppenbarligen är helt privat betalt av kungahuset dessutom.

Vad är det som irriterar dig med allt detta? Den pompa och ståt som vi ser i alla sammanhang härnere vid alla olika ceremonier måtte ju kosta statsapparaten betydligt mer!

cruella sa...

Det handlar inte om pengarna. Det handlar inte om personlig lämplighet. Det handlar verkligen inte om pompa och ståt och vackra kläder. Det är en princip om att ett samhälle som tror på allas lika värde inte heller håller sig med ärftliga ämbeten.

Monet sa...

Det här med ämbeten är en annan diskussion. Jag tar den gärna någon gång, i synnerehet som jag idag lever i en republik. Men det är för mycket feberdimmor som tar överhanden just nu!

cruella sa...

För mig är det den enda diskussionen. Och jag är väl medveten om exempelvis politiska dynastier även i demokratier och republik. Men utgångspunkten vill jag åtminstone ha på plats.

cruella sa...

Krya på er förresten, det är hemskt trist att vara sjuk när det är varmt. Man känner sig aldrig piggare.