fredag 20 juni 2014

Glad Midsommar



 
Rubriken är väl kanske en av de mest använda i cyberspace idag. Icke desto mindre tillönskas läsarna en glad och trevlig midsommar, var den nu än firas. Jag ser att det på sina håll i Sverige ser lite mörkt ut vädermässigt men det hör ju på något sätt också till bilden. Hur många kalla, huttriga och regniga midsommaraftnar har man inte tillbringat genom åren?
 
Eller varma, soliga och vädermässigt perfekta - som på de här bilderna. De är från sommaren för inte så länge sen, året då vi flyttade till Provence och de är tagna direkt utanför vårt hus på ön Yxlan i Stockholms skärgård där vi då bodde. Ängen utanför oss hette mycket riktigt också "midsommarängen" och där firades varje år traditionsenlig midsommarfest med alla grannar, vänner, områdets barn och inbjudna andra. Bortanför ängen, bara några meter bort, glittrade havet och båtarna kluckade vid stora och små bryggor i ett idylliskt svenskt sommarlandskap.
 
Det var roligt att klä den egna majstången på förmiddagen, sen äta den tradtionella sillunchen var och en i sitt sällskap för att sen till kaffet med jordgubbstårtorna, kransförsedd, samlas till "små grodor" och  "räven raskar".
 
När jag ser på bilderna idag inser jag att mycket har hänt på bara några få år. Barnen på bilden är i tonåren många av dem nu, en del har också flyttat hemifrån. Två av de vuxna är döda - den ena i en förskräcklig drunkningsolycka, den andra i cancer. Några har blivit så gamla att de inte längre är med under dagen, någon har skilt sig och inte bara vårt hus har bytt ägare. Området har fått nytt namn med vägangivelse med nummer, inte bara en postlåda med ett nummer på.
 
I grannbyn har det hänt många saker också - mest mellan människorna vars relationer har förändrats. Detsamma gäller på grannön Blidö där också mycket händer. Precis som i livet här i Provence där det heller inte står stilla - människor kommer och går - relationer upphör och nya kommer till. Och traditioner som funnits ett tag upphör och ersätts av andra.
 
Här är vi nu själva på väg in i vår nya franska tradition: alla svenskarna i området samlas ikväll till knytkalas med sillar, gubbröra, snaps, laxar och säkert jordgubbstårta också. I år blir vi skandinaviska - vårt norska grannpar deltar också och det blir säkert intressant för dem som inte har vårt svenska midsommarfirande. Hos dem heter det St. Hans och firas med bål, ungefär som hos oss på Valborg.
 
Under alla omständigheter kommer vi att glädja de franska grannarna med våra snapsvisor. Det är fantastiskt väder hos oss så det blir utemiddag i medelhavsnatten. Och för varje visa vi sjunger unisont klappar grannarna händerna där de sitter och äter sin franska middag på andra sidan häcken. Utan att ha en aning om vad det är för exotiska övnignar "les suédois" ägnar sig åt!!

7 kommentarer:

Elisabet. sa...

Låter trivsamt alltsammans ..., ja, förutom brustna relationer och dödsfall.

Hoppas att ni får en trivsam kväll!

Bloggblad sa...

Vi tänker också mycket på hur fort tiden går just den här dagen. Vi har firat nästan trettio midsomrar nere i vår brunnspark, först med våra barn som var små, sen utan tonåringar... Lite senare med vuxna barn, en sommar med barnbarnet på väg, sen buren... Knappt dansant... Sen stor dansfantast... I år tänkte jag att hon kanske kände sig för stor, strax 11 år, men inte då! "man måste ju!" sa hon med en betoning där"...ställa upp" lät som en fortsättning.

Nu har hennes mor och bonusfar åkt iväg på fler äventyr och hon underhåller sin morbror med kusin medan jag vilar med paddan. Lägger jag undan den somnar jag... Det blir hektiskt med mycket mat och fika och dans...

Monet sa...

Ja, kanske är det så att vissa dagar framkallar minnen av hur de firats förr. Valborg och midsommar hör dit tycker jag. Härnere har vi varken barn eller barnbarn och heller ingen stång annat än i bordsvariant.

Mrn det gör mindre, nu är vi ett antal vuxna frankrikesvenskar som träffas för en god och trevlig midsommarbuffe på kvällen istället. Och i morgon blir det ännu mera fest. I hela Frankrike är det Fete de la Musique och min B ska minsann spela på torget här i vår lilla by innan det dras igång storbandsjazz till långt in på natten!

Musikanta sa...

När mina äldsta barn var små och innan jag träffade Kent (i år 37 år sen!) firade vi alltid midsommar på våra föräldrars sommarställe ute i Sankt Anna skärgård.

Jag brukade vara den som stod för musiken (hade något sorts konstigt instrument som jag blåste i och spelade på samtidigt) och där fanns allt som tillhör det traditionella midsommarfirandet. Det avslutades alltid med att farbrorn som arrangerade det hela delade ut godispåsar till alla barnen. Min då tonårige son fick också en, kommer jag ihåg.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Jag har länkat till dig på min blogg idag vilket jag hoppas att du inte har något emot.
Kram

Första året i Hjo sa...

Låter väldigt trivsamt med support från franska grannarna bakom häcken! Exotiskt för dem antar jag. Sol i Hjo men kyligt mot kvällen.

Anonym sa...

Vilken vacker bild på dig Monica!! Tycker du bara ser yngre och yngre ut.....Härligt!
Hälsa maken.
Kramar
Christina