måndag 10 september 2012

Gastroskopi à la francaise

För närvarande är bloggen lite av en sjukdomsdito. Men kanske någon läsare tycker det är intressant med skillnaderna mellan den svenska och franska sjukvården - det jag tidigare berört i samband med våra franska sjukvårdskontakter.

Franska doktorer är nu i mitt fall engagerade i ett antal olika sjukdomssymptom som spretar lite åt olika håll. Därav ett stort antal undersökningar av olika slag. Idag var det dags för den fruktade gastroskopin, den som jag valde att få utförd utan sövning och med tunn slang genom näsan istället för tjock och kvävande dito genom munnen. Här sövs man ner för den senare typen och kan man undvika sjukhus och narkos är det väl bra.

Så här var hela förloppet:

Torsdag i förra veckan: besök hos gastroenterolog/hepatolog. Bland mycket annat ordineras gastroskopi. Monsieur C som har sin specialistmottagning en kvarts bilresa från oss arbetar inte fredagar. Men jag ombeds komma till mottagningen  fastande kl. tio idag, måndag för att få "näsgastroskopi" utförd. Ingen väntetid alls alltså. Han försäkrar att det bara kommer att ta mellan två och tre minuter, inte göra ont och inte framkalla kvävningskänslor och kräkreflexer som annan gastroskopi gör.

Kl. 0940. Vi kör ner till läkarmottagningen. Framme 0955. Väntar i ca 7 minuter. Mottas sedan av läkaren som hälsar och ber mig lägga mig på britsen. Han sprayar bedövningsvätska i halsen och i näsborrarna och säger att det kan kännas som om jag inte kan svälja men att jag kan det. Lämnar sedan mig för att bedövningen ska verka. Jag säger att jag känner mig en smula rädd men litar på att det ska gå på de två-tre minuter han sagt. TRE minuter säger han. Och nej, det kommer inte att kännas.

Kl. 1005. Han återkommer, tittar forskande med sina ekorrögon på mig, säger åt mig att lägga mig på sidan, andas lugnt, inte svälja och så "sluta att titta på mig med de där oroliga kaninögonen". Jag brister i skratt faktiskt. Under tiden har sekreteraren i mottagningsdelen förvandlat sig till sjuksköterska/assistent och ordnat med slangar och allt och står beredd

Kl. 1010. Doktorn trär in den tunna slangen genom näsan och när han har nått en bit upp i bihåletrakten gör det faktiskt ont. Inte farligt men klart besvärande en kort stund. Själva passagen ner genom svalget, matstrupen och ner i magsäcken känns men det gör inte ont. Hela tiden ligger en lugn och stadig hand på mitt huvud, det är sekreteraren. Han säger att han ska göra en biopsi, dvs ta ett vävnadsprov från ett visst område. Det görs men känns inte alls.

Kl. 1015. Undersökningen är klar, doktorn säger: "Nu Madame är era tre minuter av tortyr över, ni kan sätta er upp och komma till mitt skrivbord".  Han knappar snabbt in något på sin dator, trycker ut ett dokument som jag senare konstaterar är "le compte rendu", dvs resultatet av undersökningen. Jag får ett exemplar för egen del, han kommer att skicka ett ex till min husläkare tillsammans med ett brev. Detta dikterar han snabbt in och jag hör att han beskriver vad som gjorts, vilka förhållningsorder jag fått i övrigt och vilka andra prover som tagits och att jag ska återkomma när man fått svar på min biopsi. All skriftlig korrespondens läkarna emellan börjar här alltid med "Chèr confrère", dvs "kära kollega". Alltid i manligt tilltal, ungefär som vårt svenska gammaldags "broder".

Han skriver ut ytterligare ett dokument, en remiss till laboratoriet runt hörnet dit jag själv ska gå och lämna vävnadsprovet som man lagt i en liten plastburk med rosa vätska i.

Kl. 1025. Jag har sagt adjö till doktorn och lämnar nu in vävnadsprovet på laboratoriet. Det tar två minuter och jag får besked om att det kommer att ta någon dag eller två så kommer det att komma en faktura och när jag betalat den kommer jag att få provsvaret. Detta ska jag ta antingen till specialisten eller husdoktorn, jag väljer själv.

Vi går till bilen, det är ingen trafik alls på vägen hem och jag konstaterar när vi parkerat utanför huset att klockan är 10.40. Alltihop, inklusive restiden har tagit exakt en timme!!

5 kommentarer:

Elisabet. sa...

Skönt att det gick bra! Jag måste erkänna att gastroskopi på "vanligt vis" är en f a s a för mig ,-)

Monet sa...

Om du någonsin skulle behöva göra det, uppsök då ett ställe där man gör den här moderna näsvarianten. Det var faktiskt helt uthärdligt!!

Min första gastroskopi och därefter fram till nu den enda, var så gräslig att jag ryser vid blotta minnet!

Fru Hansson sa...

Jag gjorde en "svensk" gastroskopi med tjock slang, osövd, ner genom svalget. Det är bland det värsta jag varit med om! Det här lät mycket bättre men obehagligt ändå.
En annan skillnad att notera är att i Sverige får man sina provsvar även utan att ha betalt sin faktura!
Hoppas dina provsvar är bra!

Monet sa...

Fru Hansson: ja, varianten med tjock slang är verkligen fasansfull. Det säger ju ALLA som varit med om detta. Här i Frankrike är man radikal och söver, finns det inget alternativ, typ det jag fick, hade jag valt narkos också.

Jag tycker också det var lustigt att det här speciallaboratoriet först skickar faktura och därefter får man sina svar. I inga andra fall är det så härnere. Man "betalar" via sitt sk. Carte Vitale, dvs ingenting eftersom allt det här är subventionerat och får sina provsvar dagen efter. Men vissa privata speciallaboratorier har förstås sina egna rutiner och jag kan tänka mig att de inte vill lägga tid på att jaga kunder som inte betalar.

Det blir nya prover om 14 dagar, först när de svaren kommer kommer också svar på flera frågeställningar som i dagsläget är lite öppna. Så de gäller att ha tålamod!

Anonym sa...

Jösses...Bra att det gick bra.
Jag har gjort gastroskopi utan bedövning och det gick bra! Inte visste jag att man kunde välja utan jag tog bilen ner och det var ju inte tal om annat än att köra utan.
Inget jag skulle vilja göra om emellertid:)
hoppas allt är ok med dig.
Kramar Christina