Det är bilder från en gammaldags, 1800-talsliknande lokal, lite som i England. Här är inte tomma bänkrader som i Sverige, här sitter premiärminister, utrikesminister, sjukvårdsminister och flera andra. Medlemmar från oppositionspartier och regeringspartiet är bänkade. Påfallande många är kvinnor - alla är mycket välklädda och artiga och sirliga mot varandra.
Inledningsvis står alla upp och talmannen berättar om och uttrycker deltagande med offren för jordbävningen på Haiti. Ingående redogörs för vilka stöd- och räddningsinsatser som redan satts in från fransk sida. Det är experter, läkare, räddningspersonal, fältsjukhus, vattenreningsutrustning, ja allt som kan behövs och det är redan på väg, i första omgången fem stora flygplan med personal och material. Och mera kommer. Frankrikes ambassad har också rasat, det finns många haitier i Frankrike med släktingar som man oroar sig för. Engagemanget är djupt och äkta och jag blir väldigt imponerad över de franska insatser som kommer att göras och hur snabbt man organiserat detta i samarbete med USA och andra europeiska länder.
Vad gör Sverige? Litet land i förhållande till Frankrike men ändå??
Sen ställs välartikulerade och artiga frågor men ändå med udd och knuff till de olika ministrarna. Som svarar lika rappt och välformulerat de. Det är frågor till sjukvårdsministern om varför det beställts dubbelt så mycket influensavaccin än vad som visar sig behövas, nu när epidemien här i Frankrike dessutom anses vara över. Man kräver "transparence" och får det också.
En vänsterkvinna redogör för arbetslöshetsutvecklingen och risken för många att utförsäkras och hamna helt utanför de sociala stödsystemen (som det verkar bli för sjukskrivna i Sverige?)och får svar om hur regeringen tänker sig tackla det. Flera uppehåller sig vid att tre franska soldater dödats i Afghanistan och man vill veta hur utrikesministern ser på Frankrikes framtida deltagande där.
Skolan blir föremål för debatt - här har man problem med att många inte ens lär sig att läsa och skriva och invandrarbekymren är stora. Nu har man tagit beslut om att det bara får vara en tredjedel barn med invandrarbakgrund i de franska skolklasserna, blir det fler får man kulturella och språkliga problem.
Det hettar till ordentligt när nya tänkta företagsskatter diskuteras, särskilt en koldioxidskatt blir föremål för upphetsade diskussioner och för första gången "buar" man, applåderar och ropar kommentarer till talaren.
Det känns på ett märkligt sätt både likt en svensk riksdagsdebatt och ändå inte. Det här är ju frågor som rör alla områden i ett samhälle och de diskuteras förstås i Sverige också. Men här är alla ministrarna närvarande, inga tomma bänkar, inga "småfrågor" på landsortsnivå tas upp överhuvudtaget. Det är bara en fråga som ställs och det blir ett också bara enda svar. Befriande bra och distinkt formulerat, varje person har två minuter till sitt förfogande och håller sig utan talmannens ingripande exakt till det.
Proffsigt, kommer jag på med att tycka. Hur mycket som sedan är spel för gallerierna och fransk retorik har jag inte en aning om. Vi kan ingenting om den franska politiken än men håller sakta på att lära oss. Att titta på ett sånt här program är en bra inledning.
Och sååå duktig du måste vara när det gäller det franska språket, som så kan följa med i debatterna!
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaElisabet: jag tänkte inte just på det när jag skrev mitt inlägg. Men du har rätt - det är hyfsat lätt för mig att följa med i en sån här debatt. Men det beror också på att man här talar en god och tydlig franska, har korrekt uttal och rätt grammatik.
SvaraRaderaAtt titta på ett humor- eller stå-upp-program där det skämtas med för oss okända kändisar eller lyssna på ungdomar som talar vardagsspråk och/eller slang är betydligt svårare. Samma sak med de dubbade filmerna - det är många vardagsuttryck som går en förbi.
Vi har börjat använda textremsorna där de finns, det hjälper till att fånga upp orden. Och man lär sig nytt för varje dag - bra hjärnträning:-)
Men utan hyfsade kunskaper i det språk som talas i det nya landet kan man glömma att någonsin känna sig integrerad. Vi hade ALDRIG flyttat hit om inte jag kunnat franska, det var en förutsättning. Till stora delar gör det också att vi blir så generöst och vänligt bemötta överallt.
Frankrike har ett tvåkammarsystem, där senaten är den högre kammaren och nationalförsamlingen är den lägre. Då nationalförsamlingen är folkvald är det väl den som motsvarar riksdagen bäst. För att en lag skall gå igenom måste båda kamrarna rösta fram den.
SvaraRaderaDet där med att närvaron skulle vara bättre än i svenska riksdagen vet jag inte om jag håller med om. Jag har varit och besökt senaten och då var beläggningen runt 10%, vilket jag också uppfattade var rätt brukligt. Däremot är det klart att ministrarna måste vara närvarande under ministerutfrågningen.
Vilka fina inlägg du gör, en ren fröjd att läsa.
SvaraRaderaMin franska är tyvärr inte så bra men räknar med att gå i skola när vi kommer ner.
Ja, du läste rätt. Vi har bestämt oss för huset i södra Frankrike, reser ner om två veckor och får då nycklar och tillgång till vårat nya hem.
Pirrigt och spännande, men såååå roligt.
Ha en skön helg!!
MVH Anne
Är du sjuk igen? Krya på dig!
SvaraRaderaHanna: tack snälla för att du alltid kommer med så bra och korrekta uppgifter om saker i det franska samhället som vi ännu inte har helt koll på. Jag älskar denna bloggvärld med så kunniga och uppmärksamma läsare!!
SvaraRaderaSaga/Anne: jag har sagt det tidigare: välkommen hit till Provence. Du kommer inte att ångra dig, en eller annan regndag till trots. Och tack för komplimangen!
ab: vissa franska virus är inte att leka med. Dom beter sig annorlunda än de svenska och mitt invasionsförsvar har inte lärt sig tacka dem än. Men det kommer:-)