söndag 2 augusti 2009
Nydöpt
Här döps Lilla G.
Han är söt som en sockerprins i sin vackra franska familjedopklänning. Den finaste brodyr och med en liten spetsprydd mössa till har den.
Han har ju dubbla nationaliteter, den lille, men döps nu i Svenska Kyrkan. Men han får av sina farföräldrar en vacker guldkedja med en medaljong av Jungfru Maria att bära om halsen under dopet.
Och på den knubbiga barnarmen träs en lika vacker och tunn armbandskedja. Så görs det i Frankrike.
Trygg, vaken och nyfiken vilar han på sin gudmors arm under hela ceremonien. Det är hans pappas äldsta syster som bär fram honom och en fantastisk kvinnlig präst som gör en så vacker ceremoni av det hela.
Vi sjunger Trygga Räkan förstås och Sommarpsalm och det blir texter på både franska och svenska från Matteusevangeliet, det där Jesus säger att barnen ska komma till honom. Jag har blivit så blödig och lättrörd genom åren att mina tårar rinner. Efteråt förstår jag att jag inte är ensam om det.
Just idag är jag ledsen över att jag inte har en helproffskamera med ordentlig zoom eftersom vi står en bra bit ifrån och ljusförhållandena är besvärliga med nästan motljus från de stora kyrkfönstren. Jag har fått beskära och greja med bilderna och inte blir det så bra som jag ville.
Men jag tror det syns ändå att Lilla G ler mot prästen när han alldeles nydöpt lyfts upp i ljuset mot korset bakom honom.
Sen bärs han runt och förevisas för den samlade familjen och alla föräldravännerna. Förnöjd är han. Säkert nöjd med både sina namn och att vara i centrum för allas uppmärksamhet hela dagen.
Sen blir det fest hemma med buffé för de vuxna och varmkorv (som franska farmor aldrig ens har hört talas om att man kan ge till barn - en korv i ett bröd och så senap och ketchup??). Såpbubblelek och spring av alla vänbarnen. Och ett pysslande med andra jämnåriga små bebisar.
Vi åker tillbaka till vår ö med en härlig dag och en underbar dopceremoni på näthinnan!
Jodå, allt det fina gick fram förträffligt - och ett underbart ljus.
SvaraRaderaJag hade gråtit som en fontän - och jag är inte ens kristen...
Visst var det vackert!!!
SvaraRaderaKorv är inte mat, sa min franske svärfar...
Vilken liten gulleplutt! Han ser så klok och "cool" ut, ditt fina barnbarn.
SvaraRaderaVerkligen vackra, stämningsfyllda bilder.
Jag gråter också mycket, nu för tiden, mamma gick bort för drygt en vecka sedan.
Hoppas ni får en fortsatt härlig Sverigevistelse!
Kram
Men bilderna är ju jättefina. Den sdär prästen lyfter upp lille G är ju underbar.
SvaraRaderaSamma underbara präst döpte mitt kusinbarn för ngr år sedan .
SvaraRaderaBilderna är fint minne för lilla barnet .
ab: roligt att känslan i bilderna ändå gick fram. Och det ÄR något särskilt med dop och bröllop. Att man blir så rörd. På begravningar gråter man ju av andra skäl.
SvaraRaderaMira: jo, det blev bra. Och vad är det med fransmännens inställning till korv? Själva har de ju massvis med varianter??
Helen: jo, han är en klok och efterstänksam liten pys. En sån där bebis där man ser i i ögonen och tänker: Han vet redan allt.
Såå ledsamt med din mamma. Även om du säkert förstod att det skulle bli så är ju sorgen bedövande. Jag tänker på dig.
Libby: jo det blev hyfsat ändå. Och det får vara lite sudd på bilden där han lyfts av prästen. Den blev verkligen jättefin!!
Mormorg: åh? Ni hade samma präst? Hon var verkligen fantastisk - hela ceremonien och dess innebörd gjorde hon så klar och fin. Och det kanske inte är en slump att lille G ler så gott mot henne!
Jag trodde först att min äldsta-syster hade snabb-läst-till-präst, för det hade kunnat vara hon ..-
SvaraRaderaVackra bilder, som vanligt.
Och söt liten Gabriel.