Svenska krångligheter

Om beställning och senate uthämtning av nytt pass verkar ha moderniserats och gå galant, är det ju annat man som utlandssvensk förbryllas av vid Sverigebesöken.

Eller åtminstone i Storstockholm, övriga landet vet jag inget om. Under vistelsen i Sverige ställer vi upp vår husbil på roslagstomten och kör inte med den. Det är för bökigt att hålla på att trassla med in- och utfarter, att köra på småvägar, att hitta vettiga parkeringsplatser etc. Så för att kunna ta oss runt, hälsa på familj och vänner, åka och handla och vara rörliga helt enkelt har det införskaffats sk. sommarbil. En fin gammal Mercedes med många mil och år på nacken vilket inte bekymrar maken vars hobby är just att mecka med den sortens gamla bilar. Det fick han göra förra året då den började koka för mig på väg från Skåne till Stockholm. I år är det dags för byte av bromsok eftersom det blev nerslag på besiktningen om kärvande bromsar.

Nåja, sånt får man ta. Huvudsaken att husbilen med glans och utan en enda anmärkning gick igenom. Känns tryggt inför hemresan så småningom.

Mercedesen togs snällt omhand av goda vänner under vintern i Sverige. Den har stått tryggt parkerad på deras tomt i avvaktan på vår ankomst. För att ta sig dit behövde köra maken åka buss, några byten inom norra Stockholms län. Och här börjar konstigheterna.

För att få åka med SL-bussarna måste man idag ha särskilda kort som laddas med kontanter. Man kan inte längre betala för enstaka bussresor med pengar. Man kan tydligen betala via mobiltelefon också, via någon sms-kod. Som man får knappa sig fram till förstås på telefonen. Och förstås, alltid som i Sverige skall personnumret uppges. Vi har självklart kvar våra svenska personnummer men har man flyttat utomlands som vi, avregistreras man och de flesta institutioner kommer inte åt numren. Så blev det nu också. Tvärstopp. Det hela löstes genom att sonen, som har semester lånade ut sitt kort så att bussresan kunde genomföras med hjälp av det. På busstation kunde sedan eget kort köpas. Vad är detta för Kafka-fasoner? Hur gör man med alla turister utan svenskt personnummer som vill åka buss och kunna betala på eget vis. Alla vi pratat med är superirriterade på systemet och tycker som vi att det är helt åt fanders. Detta dribblande med personnummer i tid och otid är ju heller inte klokt. Sånt här märker man när man kommer på årsvisa besök till "det gamla landet". Säkert kommer vi att förbryllas av mer längre fram.

Sverigerapport

Lite drygt två veckor efter förra inlägget befinner vi oss nu på vår skogstomt i Roslagen. Den som kan beses på Facebook och Instagram men inte här. För att jag inte vet hur man för över bilder via Ipad till Blogger  helt enkelt!

I år hade vi en j-a resa till Sverige. Sällan har Autobahn haft så mycket köer, så många stopp och så många  reparationsarbeten som när vi körde. Ibland kom vi kanske några mil efter en hel dag i bilen. Enormt frustrerande och obehripligt att ett land som Tyskland inte bättre klarar sin infrastruktur än så här.

Väl i Skåne och hos familjen där fick vi vara med om en fölfödsel, spännande och lite dramatiskt. Det krävdes hästkrafter att klämma ut ungen minst sagt. Nu sitter vi som alla andra svenskar i tropisk hetta här i roslagsskogen där maken dessutom gjort en jätteinsats och röjt fram hela den trädgårdstomt som dolts bakom fjolårsgräset. Dagarna tillbringas flämtande med fötterna i kallvattenbalja, fläkt på utebordet, våt handduk om halsen om halsen och så litervis med vatten. Inte utan att vi längtar efter vårt klimatiserade franska hus! I synnerhet på nätterna när det blir lätt kvävande i husbilen. Som tur är har vi lokala näringsställen att hämta mat ifrån, det är inte tal om att stå och mecka med i ett pyttekök i denna hetta!

Idag har vi ansökt om nya pass hos polisen i Norrtälje. En synnerligen smidig och snabb procedur. Tidsbokat hade vi gjort via nätet innan avresan. Det kom påminnelsemail från polisen häromdagen och väl på plats sköttes allt mer eller mindre automatiskt. Bild och fingeravtryck plus namnteckning i en apparat framför den unge polismannens disk. Några uppgifter och en ifylld blankett med vår franska adress senare så var allt klart. Det hela visades upp för godkännande på fotoskärmen och om 3-5 arbetsdagar är det klart för avhämtning. Polisen sms:ar om detta, det är ju fiffigt! Mänga i Frankrike har berättat om att det både är dyrt och krångligt att förnya pass som utlandssvensk men för oss gick det galant. Utan minsta väntetid dessutom!