Från mitt sydfranska sovrumsfönster kikar jag ut nu vid fyratiden på eftermiddagen. Solen strålar in i sängkammaren och det känns lätt udda med adventsstjärnan tänd så här dags på dagen. Innan vi lägger oss lyser den dock vackert vinterlik i mörkret.
Vi har fantastiska soldagar. Men kalla norrvindar, de som kallas "mistral" och "tramontagne", sveper ner från bergen bakom oss och sänker dagstemperaturen och ger nästan någon minusgrad på natten. Men samtidig sol och klarblå himmel. Idag efter lunch satt jag ute i solstolen med Dessi i knäet en bra stund och bara lapade sol och D-vitamin. Nu blossar kinderna!
Och ett enda enstaka moln har jag på min provencalska himmel.
Om en stund ska jag, som så många andra, sätta mig framför tv:n där vi kan se Nobelaktiviteterna resten av kvällen. Jag brukar tycka det är kul att titta på hela prisutdelningsceremonien och älskar kvällens fantastiska Nobelmiddag. Klänningarna, maten, talen, divertissemanget.
Det känns som vanligt konstigt att sitta här i Provence där så lite påminner om decembermörkret i Sverige och titta på det här. Men svenskt känns det - riktigt ursvenskt!!
Här sitts det också och tittas på Nobelfesten! Jag tog ledigt från fem till åtta, bara just därför .., jag, som aldrig någonsin har burit långklänning och aldrig kommer att göra det heller, men roligt att titta på andra som kan den konsten ,-)
SvaraRaderaDet ser fantastiskt ut! Här är också vackert med all snön men mörkret är ganska knäckande. Längtar till Frankrike något alldeles väldigt!
SvaraRadera