Nordiska Konstrundan i Provence. Utställningen

Nu så. Har vi avverkat utställningen i helgen. Så här såg det ut när en del av bilderna kom upp på väggarna. Min "kollega", B och jag delade på lokalen som faktiskt var riktigt fin med bra hängningsmöjligheter och fint ljus. Vi tog halva lokalen var och i mitten blev det en liten samlingsutställning med ett verk av varje utställande konstnär.

Det här var ett arrangemang som gick för sjätte året i rad och det är många som är klart intresserade av att komma och titta. Man kör runt till de olika konstnärerna som alla bor i olika byar/småstäder på lagom avstånd från varandra. För B och mig var det en mycket bra helg - vi hade över 150 besökare på de två dagar det hela varade vilket är mycket bra.

B som bor i byn där lokalen fanns känner förstås många av byborna så vi hade också ett stort antal fransmän som kom in och tittade. Det var verkligen skillnad på deras sätt att titta på och kommentera de olika bilderna. Man är mycket mera öppen och frågar och kommenterar på ett så trevligt sätt. Till mig sa man att det var "magnifique och fantastique och sublime" och liknande. Väldigt roligt med så positiva kommentarer.

Min målning av dotter T som ung tonåring ser ni ju nu här i sitt rätta format och den bilden drar alltid uppmärksamhet till sig. Faktiskt var det en kvinna som bara fastnade framför bilden och stod där jättelänge. Sen vände hon sig till mig och sa att det var en underbar bild och att den berörde henne djupt. Och så började tårarna trilla nerför hennes kinder. Hennes man undrade vad som var fatt och hon kunde inte svara för gråten utan pekade bara på bilden och sa att den hade tagit tag i henne så.

DÅ, kära bloggvänner och andra, då är all möda med bilder och förberedelser och trötta ben och fötter efter två långa utställningsdagar med mycket folk och på hårt golv, då är det värt precis alltihop. Det är ju det som är det underbara med att kunna måla - om man så berör bara en enda människa med en bild är det en fantastisk gåva att bara vara sååå tacksam över att man fått!

Bilderna är klickbara förstås. På sista bilden får Dessi också vara med, här i famnen på extramatte M som Dessi är hos då och då.