Hem till Provence. Sista milen in i hettan

Vi är jätteglada att vi bestämde oss för att köra den här vägen hem, via Route Napoléon, för omväxlings skull. Ett så fantastiskt stycke Europa att det var näst intill oslagbart med dessa vyer som mötte oss bakom varje krök.

Sämre rastplats har vi ju stått på faktiskt!

Det blir varmare och varmare ju längre söderut vi kommer. När vi så småningom kommer hem till vårt hus framåt kvällskvisten är det 38 grader och har varit ännu varmare under dagen. Vårt halvt döende blåregn har tagit fart igen, tack och lov men hettan har gått åt ett antal växter i trädgården och det är bara att gräva upp gulnade, torkade plantor och ersätta med nya.

Det har varit ett svårt trädgårdsår i år, vi hade faktiskt många frostnätter och snö som låg kvar i vintras så då försvann också ett antal växter. Och de här extrema värmeböljorna, les canicules, gör det inte lätt för varken levande växter, djur eller oss människor. Nu beklagar sig alla - ortsbefolkningen och grannarna - ingen orkar med den här otroliga hettan och alla gömmer sig bakom sina fönsterluckor.

Vi tackar gud att vi har installerat air condition i huset och tror förstås att elräkningen kommer att sticka ordentligt i höjden när vi måste köra för fullt. Men, nej, för andra året i rad sjunker nu vår elförbrukning - det är en bra investering med konvertibel luftvärmepump, det märkte vi i Sverige också.

Nu stundar nya familjehögtider - svensk-franskt dop, födelsedagar och bebisfamiljebesök väntar oss. Vi oroar oss förstås för hur de små bebisarna ska klara den här sortens värme men det går över förväntan!