När man väntar på de här små i familjen och det inte riktigt blir som man förväntat sig så här på slutet. Ja, då går det inte att koncentrera sig på annat än här och nu.
Graviditeter tar ibland sin egen väg och mammaoron förstås med den. Bloggen återkommer när allt är i ordning igen.
Ojoj, jag hoppas på det bästa och förstår oron ...
SvaraRaderaTummar hålles!
SvaraRaderaKänner med dig i din oro.
SvaraRaderaTänker på T och F och hoppas innerligt att allt går bra.
Kan känna din oro... Vet hur det känns när livet inte blir som man tänkt.
SvaraRaderaVarmaste omtankeskramen
Må saker bli så bra som möjligt.
SvaraRaderaOj, inte roligt att oroa sig. Hoppas allt ordnar sig till det bästa.
SvaraRadera