Igår var det söndag och dags för den franska traditionen med långlunch.
På initiativ av goda vännen, Susanne som driver bed&breakfast nere i den charmiga fiskebyn Le Brusc, möts vi på halva vägen var i den lilla bergsbyn Signes.
Susanne, som själv är den mest kreativa matmamma vi träffat, har fått tips på att den lilla hotellrestaurangen Le Clos des Acacias som ligger på den stolta Avenue du Cheval Blanc i byn har bytt ägare och därmed också kök.
Så vi åker på den slingrande, andlöst vackra vägarna upp i bergen och letar oss fram. Avenyn är en liten bygata av vanligt slag och hotellet har sju rum. Maten verkar spännande så vi kostar på oss en 38€-meny och ett gott rosévin från trakten.
Ni får försöka tänka er in i hur detta känns. Här är inte överfullt, det är en liten by med få invånare. Några av dem sätter sig vid borden intill och äter sin traditionella familjelunch. Det är 22 grader varmt, vi sitter under skuggiga lönnar och det är till och från så att vi får lägga en kofta över axlarna.
Det susar i träden och skuggorna är långa, det är sensommar eller tidig höstkänsla. Här uppe i bergen är luften klar och lätt att andas och så som vi sitter har vi utsikt över fält med blåtonade bergskedjor i horisonten.
I det här rofyllda skuggspelet äter vi hummer till förrätt
- det s e r godare ut än det var faktiskt. Det är äppelsäsong här och alla rätterna hade äpple som bas. Huvudrätt är hjortkalv och havsaborre på en äpplebädd med ingefära, kokad i kokosmjölk. Väldigt gott faktiskt.Vi sitter där och timmarna går under trevligt småprat om ditt och datt. Dessi vill jaga innehavarens tre svarta katter och hälsa på en hund intill som kommer och nosar på henne.
I slutet av måltiden hör vi de underbaraste fågelsångstoner. Det är så perfekt att vi tror att det är en inspelning. Men, nej, när vi kikar upp mot fönstren ser vi fågelburen med flera små näktergalar som sjunger så att man tror att man är i himlen.
Sen äter vi goda ostar och efterrätten är glass på chokladmoussebotten och sen blir det en kopp franskt kaffe på det.
Äter vi middag sen på kvällen? Inte då!
Jaha. Det blir till att satsa på Trisslotter hädanefter.
SvaraRaderaFör mig alltså .-)
Elisabet: vi lever inte hela tiden så här. Har just fixat två pajer med kyckling och gorgonzola respektive tomat och sardeller och knipsat haricots verts för kokning. Veckans huvudingredienser och grundmat som vi kommer att leva av i flera dagar.
SvaraRaderaFör mig är det däremot roligt att lägga ut lite om mat och restauranger när vi är på sådana och ge inspiration från det provencalska köket. Kanske en gång i månaden att vi går ut och äter och då är det inte trisslottspriser som gäller. Det ser bara ut så på bloggen.
Vårt vardagsliv är så spartansk det kan bli men det vi INTE gör, som skedde i Sverige är att vi käkar chips, McDonalds, pizzor, öl, läsk, godis etc.
Som totalt nog kostade mer än det vi unnar oss, mera sunt faktiskt, härnere. Vet väl du som ätit grekiska omeletter och sallader?