Dessi har fyllt tio månader och har börjat löpa. Det tog några dagar innan vi förstod varifrån bloddropparna kom. I början anklagade vi varandra för att ha krafsat våra myggbett blodiga men vi svor oss fria båda två.
Jag tror inte Dessi riktigt fattade vad som hänt med henne heller. Och inte vi heller förrän vi checkat på nätet: jodå, små raser kan börja löpa redan vid sex månaders ålder!
Väninnehunden, trio-retrievern Sally tycker nu att Dessi är både intressant och trevlig. Som synes sitter Dessi i koppel eftersom man inte chansar på att ha en lössläppt löptik.
Men Sally som är gammal och rör sig fritt på tomten kommer ner till oss och hälsar på och försöker till och med leka lite med den här lilla andra svarta minihunden.
Efter några försök ger hon upp och traskar tillbaka hem. Hon syns längst upp i bild på sista bilden. Dessi tittar långt efter henne men återgår till egna sysslor, dvs gräva och snusa i marken - alltid lika intressant, både i Provencerabatterna och här på skärgårdsön.
Se där ja... Lillflickan har blivit tonåring och är ingen valp längre...
SvaraRaderaOch så roligt att du känner dig bättre. Inte skutta upp för tidigt nu bara...
Jaha, så nu går Dessi in i tonårs-trots-åldern direkt från bebis-bus-stadiet...
SvaraRaderaVisst är det samma sak som med ett människobarn, tiden går fort!
Stackars dig som har legat sjuk på semestern. Och skönt att du har börjat känna dig lite piggare, nu.
Men det är konstigt vad man tappar orken fort, när man har legat sjuk några dagar.
Krya på dig och ha en trevlig helg!
Kram!
Mira:jo, löp ihop med damig klippning gör att hon känns lite äldre och mindre valpig faktiskt!
SvaraRaderaJag är nästan helt bra nu, tack snälla.
Helen: ja, det är sant att det går fort, vi har haft Dessi i ett halvår och det har bara susat förbi!