onsdag 22 april 2009

Trädgårdskvällsljus


Vår lilla trädgårdssnutt på 350 kvm är en källa till glädje.

Här den, ordlös egentligen i sent kvällsljus vid 1930-tiden ikväll.

Klickar ni på bilderna ser ni den lilla keramikgungan med "mina tre ungar" i det franska trädet.

Inköpt på 70-talet på en kortresa till Hawaii. Fick följa med hit och hänger nu i fransk korkek.

Vi har fint väder som synes, i morgon utlovas sol och 24 grader. Och vi ska till tandläkaren!!

Posted by Picasa

7 kommentarer:

  1. Hej!
    Vilka härliga bilder du delar med dig av.Säg till tandläkaren att han ska vara snäll..
    Ha det bra !

    SvaraRadera
  2. Oj! Vilka häftiga bilder. Jag riktigt sögs in i dem. VIlket djup! Kändes nästan som att vara på bio. Häftigt! Och vacker trädgård. Men snutt? Undrar en med futtig takterrass ;)

    SvaraRadera
  3. Härligt med trädgårdar. Jag har precis kommit hem från några dagars vistelse i Bergslagen där jag bland annat har börjat rumstera om i min trädgård.

    SvaraRadera
  4. Grönskan gör mig "grön" av avund ;-)

    Så prunkande och vackert!

    Hos mig är allt i naturen brunt och i vinterdvala ännu :-(

    Tack för inspirationen!

    Kram
    Helen

    SvaraRadera
  5. Tänk, att det finns så många paradis på vår jord.

    Dina bilder är så svindelvackra att det nästan gör ont.

    Det är som Edens Lustgård.

    Vilken förmån att få bo så när arbetslivet är slut.

    Vilken enorm lycka.

    SvaraRadera
  6. Så vackert och det ser rofyllt ut.

    Färgerna är ju otroliga. Harmoni.

    Gullig gunga med barnen:)
    Tack för du visar och ha en bra dag med väninnorna.

    Kram
    Susanne

    SvaraRadera
  7. Carina: tack så mycket! Och tandläkaren är jättesnäll!
    Kesu: jag ser det själv, djupet. Och det är underbart vackert i kvällsljus. Och snutt är det ju för att vi hade över 3.000 kvm förut.
    Staffan: jo trädgård är ett måste. Om än så liten

    Helen: det kommer till Norrland också. Och ni har ju ljuset eller hur?

    Elisabet: du har helt rätt. Vi lämnade ett paradis på ön och fick ett annat här. Det är bara att vara ödmjukt tacksam över att kunna få ha det så här

    suzesan: det är rofyllt faktiskt. Märkligt nog eftersom det bor många familjer här men allt är stillsamt. Och vackert!

    SvaraRadera