måndag 9 februari 2009
Dessi i trädgården
Kanske ser man här vilken pytteliten hund Dessi är. Vi får se upp så vi inte snubblar över henne. Här tar hon första klivet, helt frimodigt, ut från vardagsrummet till klinkeraltanen utanför.
Lite sur över halsbandet fortfarande men härutanför finns ju en hel värld att upptäcka.
Vi hade nog trott att hon lite försiktigt skulle hålla sig runt oss men det gick i ett huj så var hon i rabatten, försökte käka okänt fransk ogräs (inga mer diarréattacker tack) och började nafsa åt sig grässtrån i vår syntetiska gräsmatta. Jo, det är alldeles sant; den är inte äkta men den ser ut som en sån.
Trädgårdsanläggarna gav oss rådet att satsa på en sån i höstas. Här är så dålig jordmån uppe den gamla skogen på berget att ingenting växer bra. Solen steker sedan sönder allt gräs under sommaren och det kostar en förmögenhet med automatisk bevattning.
Så det blir vanligare och vanligare härnere att man lägger konstgjort gräs i rondeller och på golfbanor. Mjukt och fint är det och ser precis likadant ut som grannens "äkta" som varit nära döden ett antal gånger sedan vi flyttade hit.
Men särskilt bra i valpmagar är ju inte stråna. Inte eklöv, ekollon, små pinnar och allmänt trädgårdskrafs heller som Dessi och jag kämpade om under den timme hon fick vara ute. Sen blev det kudde, korg och sovdags igen. Pust!
Men vi skrattar i ett åt hennes bus och olika trick och hussen går omkring med henne på armen och pratar tyst i örat på henne. Och bara LER!!
Stackars liten att tugga i sig hela benet...inte konstigt det bullrade i magen.
SvaraRaderaJag hade också blivit orolig. jag har djur och är alltid orolig om det är nåt. Man kan deras kroppsspråk.
Hon är ju så sockersöt Dessi. Jag kan förstå att man måsta vara försiktig när ni går. Hon är ju pluppliten. Men ansiktet ser ut som hon är en större hund:)
Så roligt att läsa om. Man ser nästan hur ni flyger och far runt för att hålla reda på henne.
Fint halsband.
Hoppas dagen är bra. Det såg soligt ut iallafall.
Snyggt upplägg på maten några inlägg ner. Det såg gott ut:)
Kram
Susanne
Jo, nog är det ett passande alltid. Dagen blev bra, halsbandet till trots.
SvaraRaderaMånga upptåg och många sovstunder. Och hon gick uppför trappan för första gången!