söndag 1 februari 2009
Byhund
Ser ni den, den gula Golden Retrievern längst bort i bild? Han har kollat in en jättenalle utanför en av bebisklädaffärerna en stund.
Men nu får han syn på oss och bestämmer sig för att ta oss med på en promenad i byn. Vi har en likadan hund i vår egen by, han som skäller utanför restaurangen när alla gästerna har gått och vill ha överbliven mat.
Han är mera jämthundslik men följer gärna med på en promenad han också. I den här byn är vovven lite gammal och trött. Men en god ambassadör för sin by. Det är han som leder oss till den vackra kyrkan och sen tycker han att vi ska ta oss en titt också på turistbyråns utbud.
När han legat där en stund och fått oss att stanna upp och läsa om kommande evenemang så är det dags igen. Runt nästa hörn. En riktig ciceron är han. Häng med bara!!
Ta omedelbart och adoptera honom..då får han en skön tid på ålderns höst.
SvaraRaderaEn så'n trevlig hund .
SvaraRaderaUndra vem han var i ett tidigare liv .
Vilken fantastisk bild. Den med nallen och hunden. Jisses. Så fint. Jag längtar till Frankrike nu. Bar gå och strosa och äta baguetter så jag får träningsvärk i tandköttet och sen Croissanter...ååh chokladtårtor...:)
SvaraRaderaOjdå vilken artig hund. Den ser lite ledsen ut. Kanske känner sig ensam. Det kanske inte kommer nån så ofta som han får visa sin by:)
Härliga bilder.
Sov Gott
/Susanne
Ja, den byhundne var ingen byfåne. Vad festlig han är! Mera såna hundar - gärna i Sverige också!
SvaraRaderaOch nu väntar jag med spänning stor ... ;)
Till er alla; tja adoption är det nog inte riktigt läge för. Vi har andra planer fast i samma riktning. Och visst är det trevligt med hundar som visar vägen och följer med en stund.
SvaraRaderaJust det, mera sånt skulle vi ha i Sverige också, man blir ju glad av vänliga djur härnere också.
Fransmännens inställning till sina djur gillar jag jättemycket. Att man får ta med hundarna på restaurang är ju bara inte klokt om man tänker på det sett ur ett svenskt perspektiv. Det de inte gör är att plocka upp efter hundarna. Jag har inte heller sett en enda klassisk svensk insändare som retar sig på hundbajs i lokaltidningen här.
Så man får se upp var man sätter fötterna!
Men vilken hund! Så trevligt att ha en hundciceron. Att det var en Golöden gjorde ju inte saken sämre ( f d Goldenägare som jag är).
SvaraRadera