lördag 9 juni 2012
Fête des voisins. Grannfest
Samma dag. över hela Frankrike, i varenda by och i vartenda kvarter hålls "fête des voisins". Grannarnas fest. Den är i och för sig inte mer annorlunda än de by- och samfällighetsfester eller kvartersditon som man har i Sverige. Det unika är att det, på samma sätt som den kommande "Fête de la musique", musikfesten, sker samtidigt i hela landet.
Här har våra grannar samlats - en del av dem, alla deltar inte - på områdets boulebana. Alla tar med sig att äta och dricka och allt dukas sedan upp som en gemensam buffé. Tar man med sig, som vi gjorde, en bag-i-box, får man räkna med att den är slut innan kvällen och att alla förser sig! Kanske ändå att den största skillnaden är att här är också de riktigt gamla med. Precis som de yngsta bebisarna. Till långt fram på kvällen.
I år spelade kära maken på ditfraktade pianot och det blev både svenskt och Frêre Jacques på slutet. Tillsammans med en av de yngre grannarna som gick och hämtade sitt munspel blev det många applåder och stor uppskattning!!
Och vi lärde känna ännu några av grannarna som det nu är lättare att byta några ord med när vi ses. Att en av dem är kock framgår kanske av den mest illgröna tårta jag sett. Men urgod var den - bara choklad och pistage rätt igenom!!
torsdag 7 juni 2012
En av dessa dagar....
... då ingenting fungerar. Datorn hänger sig, hela bildredigeringsprogrammet Picasa slår bakut, min bildbank känns som om den vore i fara - 10 års bilder hänger i luften.
Konstiga mailsvar, spam och ingen feed-back på förfrågningar. Strul med vår Sverigereseplanering - alla har sitt och ingen har tid. Jag tappar lusten att ens tänka på att vi ska iväg genom hela Europa om några veckor, en nog så ansträngande tripp inklusive alla förberedelser.
En märklig dag - var det Venuspassagen häromdagen som ställde till det? I parken med sextiotalstema i helgen fanns den här kvinnan som här gör något helande och/eller mediterande med mannen på bänken. Det såg skönt ut och just precis idag hade jag gärna lagt mig där för ett avslappat och egoistiskt omhändertagande.
Ibland känns vissa dagar som om det bästa är att inte företa sig någonting inför risken att det blir ännu värre. Jag struntar i alla åtaganden och går ut i värmen med ett glas rosé och njuter av mina rosor istället.
Konstiga mailsvar, spam och ingen feed-back på förfrågningar. Strul med vår Sverigereseplanering - alla har sitt och ingen har tid. Jag tappar lusten att ens tänka på att vi ska iväg genom hela Europa om några veckor, en nog så ansträngande tripp inklusive alla förberedelser.
En märklig dag - var det Venuspassagen häromdagen som ställde till det? I parken med sextiotalstema i helgen fanns den här kvinnan som här gör något helande och/eller mediterande med mannen på bänken. Det såg skönt ut och just precis idag hade jag gärna lagt mig där för ett avslappat och egoistiskt omhändertagande.
Ibland känns vissa dagar som om det bästa är att inte företa sig någonting inför risken att det blir ännu värre. Jag struntar i alla åtaganden och går ut i värmen med ett glas rosé och njuter av mina rosor istället.
onsdag 6 juni 2012
Sextiotalsnostalgi i byparken 2
Bardotrutigt, Madisondans och bilar från tiden - plus rock på franska gav en rejäl nostalgitripp. Loppisprylarna var från lite olika tidsepoker och gav inte samma känsla dock.
Vi har en väldigt levande by med mycket roligt jämt. Musiken flödar och evenemangen avlöser varandra. Vi har nyss haft Fête des Voisins i vårt område, fransk grannfest som firas samma dag i hela Frankrike och snart kommer Fête de la Musique och Aioli-tävlingar och mycket annat. Himla roligt!
Sextiotalsnostalgi i byparken
Häromdagen hade vi både byloppis (vide grenier som egentligen betyder "tömma vinden") och en nostalgisk loppis med sextiotalstema i den stora byparken. Vår fantastiska festkommitté hade varit i farten igen och parken var full av affischer och plakat med texter om de olika åren på sextiotalet. 1961 på sommaren var jag själv i Frankrike och hade precis en sån rosa bardotrutig bikini i samma sorts tyg som det flaggades med överallt.
Jag blev jättenostalgisk av att bara gå där och lyssna på den franska musiken från tiden och se folk i min generation dansa Madison!
1961 kom tydligen Edith Piafs "Non, rien de rien" - den franskaste av alla chansoner. Klicka på bilderna så kanske texterna om vad som hände varje år syns lite bättre.
måndag 4 juni 2012
Mums på Fête des Mères
Min snälla och omtänksamma man bjuder mig på Mors Dags-middag. Det är ju inte hans sak alls men eftersom barnen är en bit bort så tycker han att en mamma skall firas ändå.
Det har varit varmt och kvavt hela dagen, nästan 29 grader på eftermiddagen. Vi sitter inne trots allt men precis bredvid det öppna fönstret ut mot restaurangens terrass där lavendeln doftar och det svalkar skönt i medelhavskvällen.
Vad vi åt? Till förrätt fick jag underbart god gåslever på toast och med fikonchutney och en urgod tomatsalsa till. Maken tog en specialvariant - crème brulé med chèvre och pinjenötter - urgott. Min huvudrätt var bland det godaste jag ätit - stekta pilgrimsmusslor och så några pyttesmå snäckor till det. På en bädd av mjukstekt purjo och med en fanstastiskt gott kryddat gräddskum. Yum!
Och efterrätten blev "mignardises", dvs en litet smakprov på restaurangens olika efterrätter. Nu åt jag för första gången ljummen ananas i småbitar med kokos vilket var en smakupplevelse. Minichokladbakelser och jordgubbar i vanilj med flan och i glaset något med hallon och god kräm och så chokladbitar längst ner.
Dricker man den här restaurangens lantvin som är utsökt gott och prisvärt är det här en måltid för två som landar runt 700 kronor. Och då får man emelllan rätterna sorbet med rom för matsmältningen, före maten god sardellröra på toast och till efterrätten en glas gott bubbel!!
söndag 3 juni 2012
Provencalsk rosenprakt
Nu slår den ut vilken dag som helst, vår lavendelhäck, här framför rosorna. Inspirerade av dem har vi i år skaffat ett par buskar till som vi experimenterar med att sätta mot spaljé lite längre ner i trädgården där vi har några charmiga mur-rester efter ett litet stenhus. En "cabanon", säkert ett litet gethus för länge sen.
Det här är rosor som man försiktigt klipper av i ett eller två enstaka exemplar och placerar på synlig plats där de får bedåra oss med både färg och doft.
Jag som trodde att jag skulle ha min sydfranska trädgård full med palmer, stora exotiska kaktusar, hortensior och annat osvenskt. Nu blir det rosor, murgröna som marktäckare och kärleksört. Och så lavendel och rosmarin i stora buskage förstås.
Rosenkaskader
Just nu lever vi i ett fullkomligt rosenhav. Hela vår terrass omgärdas av dessa otroligt rikblommande Flammentanzrosor som vi njuter fantastiskt av. Alla kommer de från Sverige, en av dem som en tanig liten kvistaktig sak, överlevd i flyttbussen. De två andra kom hit med hjälp av väninna och tar sig nu lika fint.
Humlesurr följer automatiskt med denna blomsterprakt. Den uppmärksamme ser en humla på väg in i rosendjupet för lite nektarsugning på sista bilden. Eller vad det nu är de gör därinne.
Underbart är kort dock med dessa rosor som inte är remonterande. Vi sopar redan upp fallna rosenblad men hoppas att prakten består ett par veckor till iallafall.
Söt barnbarnspojke
Det tycker iallafall jag som är en "MårrMårr som storebror G säger med sina franska r. En stor och fin liten Victor som trots sin förtidiga och något dramatiska ankomst ändå vägde nästan 3 kg och nu efter några dagar är i fin form och får åka hem från BB med sin mamma.
Om ett par veckor får vi snusa på den lille på väg via Luxembourg till Sverig för sommarbesöket.