Inte bara födelsedag...

...utan också vår tjugoandra bröllopsdag. Och som vanligt varje år på födelsedagen får jag lika många rosor som åren vi varit gifta. Och i år har maken skrivit på franska på det lilla gratulationskortet minsann. Titta på de underbara rosorna, en helt fantastisk färg. Och så med en liten vit pärla instucken i den mittersta. Franska fleurister är verkliga konstnärer och blommorna alltid underbart vackra. Och så står de länge också.

Vilken härlig start på födelsedagen - frukostbricka med blommor och ljus på sängen och skönsång från mannen. Och fina presenter - dukar att måla på, en underbar konstbok från min faster, vackra löpare från Klippans Yllefabrik av min mamma.. Telefonen ringer och mailen strömmar in. Och ute skiner solen på mina vackra guldfärgade popplar och snart blir det utelunch i tjugogradig värme. Och till kvällen restaurangbesök med svenska grannarna. Kan man ha det bättre?

Liten lätt bildgåta

Vad är detta? Just nu mycket vanligt här hos oss i Provence.

Uteliv

Vi har det just nu så fantastisk härligt här i södra Frankrike. Det är septembertemperaturer sägs det och hos oss i lilla byn har det varit nästan 22 grader på eftermiddagen. Det säger sig självt att vi äter lunch ute och också till bringar eftermiddagen i trädgården med allehanda lektyr. Konst och psykologi-tidningar på franska - inte så dumt. Höstkänslan kommer genom det gulnande blårregnet och de ideligen poppande ekollonen i trädgården.

I morgon är det min födelsedag. Nu är det tredje gången vi firar den här i Provence men första gången det sker i "indiansommarvärme". Vilken känsla - under hela mitt liv har femte novemberfödelsedagen varit kantad av mörker, höstrusk och svarta eftermiddagar. Själva födelsedagen har däremot alltid varit rolig, det är inte det. Men att få vakna till sol och ljum temperatur när man fyller år på svensk senhöst känns som extra bonus!!

Höstutsikt från mitt franska fönster

Nu börjar höstfärgerna komma också till naturen runt vårt hus. De vackra popplarna nere i byn har på bara några dagar skiftat färg och lyser nu härligt gula. Vårt blåregn som planterades i våras har klättrat en bra bit upp på pergolan och börjar också den anta höstfärger.

Efter några dagars hällregn som färgar de gamla ekstammarna svarta och gör luften sval och fuktig börjar det nu torka upp. I eftermiddag och under resten av veckan kommer solen tillbaka. Det är de starka vindarna Mistral och Tremontaigne som håller undan molnen och ger klar himmel och sol. Och hos oss skyddar bergen mot alltför hård blåst och vi har lä i trädgården. Så än så länge får solstolen och utemöblerna längst ner i trädgårdshörnet stå kvar.

Mitt skrivbord med datorn är placerat så att jag har den här utsikten nästan framför mig. Jag behöver bara vrida lite lätt på huvudet så fastnar blicken - ofta länge, länge - i det här omväxlande landskapet med sina vackra färger. Klicka bara på bilderna så ser ni själva. Sämre utsikt kan man ha!

Fransk 'Alloviin

Jo då. Här i Frankrike firar man också Halloween. 'Allóviin. Vi är beväpnade med godis inför kvällens spökbesök men lätt oroliga för att det inte ska räcka - visa av skadan från två tidigare år med "les ados", tonåringarna som tog grabbnävar i karamellskålen.

I år går det bättre. Vi är drabbade av skyfall så besöken blir inte så många. Men mellan 1800 och fram till nu 2000 har det plingat på dörren i ett kör och utanför står de märkligaste små figurer. Ingen ropar "Trick or Treat" mer än en mamma till en liten pys som har förstått att vi inte kommer härifrån. Och sen frågar hon om vi har samma "franska sed" hos oss som här. Jo, det har vi ju:-)

De franska barnen ringer på dörren (de minsta noga övervakade i bakgrunden av föräldrar eller storasyskon - här släpper man inte sina barn ensamma i mörker) och sen står de bara där och håller fram sina påsar. Så man får fråga: Vill ni ha "bonbons"? Och förstås är det så.
Dessi blir lätt upphetsad av detta märkliga kvällsfenomen. Och själva kan vi inte hålla oss för skratt när det sista lilla paret (klicka på bilden) dyker upp. Jag är tvungen att fråga den lilla gumman hur gammal hon är i "verkligheten". Tolv år. Lika söt är lillebror på första bilden som föses fram av storebröderna. Han har noll koll på vad detta handlar om men blir mycket nöjd när han får sina bonbons i handen.

De franska barnen är mycket artiga. Merci, merci beaucoup, ha en trevlig kväll, tack så mycket säger både de och föräldrarna. Och som sagt, plingandet pågår en timme eller så, sen inträder fransk middag och respekt för privatlivet resten av söndagkvällen.

Franska böcker

Några av oss som bor härnere har bildat en liten bokklubb - eller ett boksällskap som vi kallar det. Vi har träffats ett par gånger sedan i våras, diskuterat och funderat kring de olika böcker vi läst. Här är några av dem - vi har hittills sagt oss att vi ska läsa böcker med anknytning till Frankrike eller av franska författare, översatta till svenska.

Knut Ståhlbergs bok om de Gaulle var verkligt intressant och gav en mycket bra bild av Frankrike under och efter andra världskriget. Den som inte läst Emile Ajars "Med livet framför sej" har missat något. En av de roligaste, underfundigaste och mest rörande böcker jag någonsin läst. Den finns i pocket, skynda att köp och läs!! Den handlar om en ung arabisk pojkes uppväxt hos en prostituerad kvinna i Paris. Ett språk man aldrig läst tidigare, det är helt enastående!!

Sarahas Nyckel är också en rörande och upprörande berättelse om hur judarna behandlades under kriget - samtidigt som vi läste den gick en stark film, La Rafle - Razzian - här i Frankrike, en historia med samma tema.

Iréne Némirovskys böcker är översatta till svenska, många av dem. Den mest kända heter "Storm över Frankrike" och handlar också om en judisk familjs öde under kriget. "Blodets hetta" är en stillsamt berättad tragisk historia som utspelar sig på franska landsbygden.

Nu har vi valt en riktig klassiker till nästa gång, "Prinsessan av Clèves", en bok som skrevs i mitten på 1600-talet av Madame Lafayette. Den här sortens bok är riktigt "inne" att läsa nu, det ska bli intressant. Våra möten pågår en hel eftermiddag, vi ses hos varandra och börjar antingen med lunch eller avslutar med middag, vilket som passar bäst.

Den som tycker att det är mest vin och mat på den här sydfranska bloggen kan alltså se att vi också undfår lite andlig spis!