!
lördag 25 oktober 2008
Alldeles nyss...
...såg det ut så här i min provencalska trädgård! Det är väl inte helt unikt med flygfän i blomster men humlan i den lustiga blomman (flaskborsteblomma heter den översatt från franska) blev ändå fin på bild tycker jag.Solen skiner, det är 22 grader varmt, vindstilla och en perfekt dag för att lyssna till humlesurr
!
!Lite blandat
Man önskar sig en lika fin klättrande blomma som så vackert täcker fasaderna här.
Och husen som ligger tätt, tätt tillsammans på bergssluttningarna är liksom kännetecknet på landskapsbilden.
Liksom ett medeltida valv, helt naturligt i en liten småstad. Här i Ollioules, inte långt från havet.
fredag 24 oktober 2008
Det blommar i sena oktober
Det är en vecka kvar till november. Och fortfarande blommar det härnere. Bougainvilla och andra märkliga sorter som vi ännu inte kan namnet på.
I den egna trädgården, nyss iordninggjord av tre duktiga killar som förvandlade ett stycke djungel till ett miniparadis blommar det inte fullt lika fint än.
Men till våren, till våren har de lovat att medelhavsvärmen kommer att göra att vi snart har det lika fint som här hos väninnan i Le Brusc och hennes underbara trädgård.
Vi har planterat våra lökar, köpta här eftersom de svenska är förpreparerad för vintervila och inte vill sig i den sydfranska jorden. Med spänning ser vi också fram mot att den lilla klasen liljekonvaljlökar också sätter fart härnere.
Saknar vi något? Jo, stilla klar höstdag med alla bedövande färger i naturen. Och så en långsam promenad ensam i skogen med korgen till trattkantarellstället, det hemliga.
Idag hittade vi torkad trumpetsvamp på vårt Intermarché. Och det lär finnas kantareller på de lite större marknaderna. Men det egna olivträdet som nu dignar av gröna frukter gör att det blir spännande matutmaningar av annan sort.
Någon som vet hur man tar hand om några kilo gröna oliver?
torsdag 23 oktober 2008
Från små till stora båtar
Nu ni. Nu är det inte längre gulliga små fiskebyar som gäller. Nu är vi i La Seyne sur mer, nästan förort till Toulon, Medelhavets största och viktigaste flottbas sedan länge.
Kolla båten vi är på. Nästan 20 meter lång och 10 meter bred. Några andra systerbåtar av samma kaliber ligger också i den här hamnen. Vi fick en specialvisning och lät oss vederbörligen förstummas.
Enorm båt tyckte vi och med standard som en modern villa. Allt finns, tv, trådlöst internet, tvättmaskiner och torktumlare. Vinkylar och ismaskiner. Avfallskvarn, man är mån om miljön och inget skall slängas i onödan i havet. Och stamanställd besättning förstås som både seglar och serverar. En sån här båt går ett par gånger om året över Atlanten, till Antillerna eller Haiti dit ägaren flyger och tillbringar några dagar. Besättningen tar sedan båten till något annat exotiskt ställe och så flyger man dit med familjen en vecka.
Har ni sett filmen "Ett skamligt förslag" med Richard Gere? Ungefär så kändes det. Och det finns alltså i verkligheten!!
En annan värld, ett annat liv. Intressant att se men nog föredrar vi vårt lugna byliv. Den som kan mera om båtliv på Rivieran låter sig nog inte imponeras av detta, det lär ligga fullkomliga skepp/fartyg av större och exklusivare sort i de olika fashionablia hamnarna lite längre bort mot Nice
.
onsdag 22 oktober 2008
Fina franska byar, del 2
Här är nästa lille fiskeby. Den heter Le Brusc och är inte känd av så många. Den ligger nära Sanary och närliggande orten Six Fours les Plages och alla orterna går liksom i varandra.
I le Brusc finns inga stora båtar alls. Här är vattnet grunt och tillåter bara småbåtar som på bilden.
Byn har varit fiskeplats under lång tid och är det fortfarande. En underbar plats att strosa längs med havet och se solen gå ned.
Fina franska fiskebyar
Här är en av dem: Sanary sur mer. Ligger inte så långt ifrån Toulon och är sommartid mycket välbesökt förstås. Mest av fransmännen själva. Här ligger inte särskilt stora båtar, hamnpromenaden är vackert skifferbelagd och längs med alltihop ligger restaurangerna sida vid sida.
Vill man äta middag före klockan åtta på kvällen när semestertiden är över gör man sig inte besvär. Kocken börjar arbeta ungefär så dags så i väntan på det får man
flanera en stund eller ta en "apéro", i väntan på att bli serverad någon provencalsk läckerhet
Här är syster Emmanuelle
Så här såg hon ut, Syster Emmanuelle. I morse hörde jag henne säga i en intervju: Le mot livet så ler det mot dig!" Låter enkelt men man kan ju alltid försöka!Soeur Emmanuelle
Största samtalsämnet i Frankrike dessa dagar är att Syster Emmanuelle, 99 år är död. Den som vill läsa mer detaljerat om henne kan göra det i den bifogade Metrolänken från i somras.
Om henne sägs att hon var en av Frankrikes mest beundrade kvinnor, en hjältinna i modern tid med generositet, medkänsla, humor och livsglädje. Frispråkig har hon varit, synts i media och liknats vid Moder Teresa. Den jämförelsen avfärdar hon men faktum kvarstår att hon uppenbarligen har åstadkommit mycket, framförallt för barn i tredje världen.
Soeur Emmanuelle var katolsk nunna, inte en vanlig sådan utan en som tyckte att katolska präster visst kunde få gifta sig och att preventivmedel var OK. Hon har fått utmärkelser av både president Chirac och den nuvarande Sarkozy. Fina ordnar som hon inte är särskilt imponerad av. "Det kommer inte att förändra vare sig mitt liv eller min död".
På tv domineras nyheterna om att syster Emmanuelle nu har dött. Särskilt domineras tidningarna här i södra Frankrike där hon bodde i ett kloster i vårt departement Var. Minnesgudtjänster är utlysta överallt och hon kommer att hedras med en sådan också i Notre Dame i Paris, med allas vår Ville Vessla, Nicolas också närvarande förstås.
Hur har man kunnat missa en sån här person i Sverige? Jag kände vagt igen namnet men visste i övrigt ingenting om henne. I Frankrike är hon en legend och det känns som en helgonförklaring ligger nära.
Man kan tycka vad man vill om det katolska Frankrike. Jag lägger ingen synpunkt på det. Men jag tycker det är underbart när man lyfter fram en kvinna som arbetat i det godas tjänst på det sätt man gör. Hur många såna finns det? Nunnor eller andra?
Om henne sägs att hon var en av Frankrikes mest beundrade kvinnor, en hjältinna i modern tid med generositet, medkänsla, humor och livsglädje. Frispråkig har hon varit, synts i media och liknats vid Moder Teresa. Den jämförelsen avfärdar hon men faktum kvarstår att hon uppenbarligen har åstadkommit mycket, framförallt för barn i tredje världen.
Soeur Emmanuelle var katolsk nunna, inte en vanlig sådan utan en som tyckte att katolska präster visst kunde få gifta sig och att preventivmedel var OK. Hon har fått utmärkelser av både president Chirac och den nuvarande Sarkozy. Fina ordnar som hon inte är särskilt imponerad av. "Det kommer inte att förändra vare sig mitt liv eller min död".
På tv domineras nyheterna om att syster Emmanuelle nu har dött. Särskilt domineras tidningarna här i södra Frankrike där hon bodde i ett kloster i vårt departement Var. Minnesgudtjänster är utlysta överallt och hon kommer att hedras med en sådan också i Notre Dame i Paris, med allas vår Ville Vessla, Nicolas också närvarande förstås.
Hur har man kunnat missa en sån här person i Sverige? Jag kände vagt igen namnet men visste i övrigt ingenting om henne. I Frankrike är hon en legend och det känns som en helgonförklaring ligger nära.
Man kan tycka vad man vill om det katolska Frankrike. Jag lägger ingen synpunkt på det. Men jag tycker det är underbart när man lyfter fram en kvinna som arbetat i det godas tjänst på det sätt man gör. Hur många såna finns det? Nunnor eller andra?
Rätt ska vara rätt
Man ska inte reta fransmännen för deras uttal om man inte ens kan stava presidentens namn rätt. Nicolas Sarkozy ska det vara!
http://bloggkartan.se/registrera/27773/frankrike/
Nyhetsmorgon i Frankrike
http://intressant.se/intressant
Fransk nyhetsmorgon i tv är lite annorlunda än i Sverige. Det finns några olika program men den kanal vi tittar mest på är Télématin på franska tv2.
Nu efter några veckor har vi vant oss vid upplägget som följer ett ganska exakt schema. En mycket gemytlig - och mycket fransk - man, William (han är fransman trots namnet) sköter hela ruljangsen. Han sitter vid sitt bord i cyberrymds-stajlad studio (inget myspys med äpplen, tända ljus eller orkidéer som i svenska Nyhetsmorgon).
Varje halvtimme är det förstås nyheter, internationellt inriktade på ett helt annat sätt än i Sverige. Förstås. Här bor vi i ett stort land med annan utblick än den svenska med en mycket liten president som vi tycker påminner om Ville Vessla i Ture Sventon-böckerna. "Ständigt denna vessla" suckade ju han. Vi suckar inte utan imponeras istället av denne man som tycks befinna sig var som helst på jorden. Än träffar han "Chårchö Bousch" som den amerikanske presidenten uttalas. Sist var det på "kaan davidd" som vi efter lite funderande fann var Camp David. Annars syns han med "Anschela Märckel
l" eller håller ett retoriskt fulländat tal i Canada. Ständigt denne Zarkozy - exakt vad han vill med sin politik har vi inte klurat ut än - men aktiv och synlig i alla sammanhang är han, det är imponerande. Man undrar hur ofta han träffar sin Carla Bruni?
William får sedan besök i sin studio av olika personer. En vacker kvinna - hon på bilden här - talar om "bien-être" eller "santé", hälsofrågor alltså. William lägger huvudet på sned, säger "Non, c'est pas vrai?" när hon kommer med någon sensationell nyhet som att antirynkkrämer faktiskt fungerar (det tror alla i Frankrike). Eller också skämtar han lite flörtigt och får henne att tappa masken ett ögonblick.
Sen dyker andra reportrar upp och rapporterar om musik, matlagning, kultur, vad andra europeer gör på sina helger (svenskar hoppar i isbad såg vi för några veckor sedan:-). En kvinna med pondus kör sina "quatre verités", fyra sanningar, och har då alltid någon prominent person som hon ställer skjutjärnsfrågor till. Ministrar och oppositionsledare svarar snällt och pedagogiskt. Sen visar man lite inslag om "pipol", franskifiering av "people", ett uttryck som här betyder kändis. Eller har ett specialinslag som idag om Soeur Emmanuelle, en slags fransk Moder Theresa, som nu dött och verkar helgonförklaras ögonblickligen.
William småputtrar lite till, pratar med studiopersonalen, skämtar lite och annonserar nästa inslag. Météo, väderrapporten sköts inte av några Pohlmantyper, här är det enbart vackra unga flickor som i rasande fart går igenom hela Frankrike. Fort måste det gå - här varierar vädret från snö i Alperna till 24 grader där vi bor. Just idag bor vi i en orange zon där man varnar oss: det kommer att bli mycket regn och mycket åska. Vi får se, mulet och småregnigt är det och blir det åska dundrar det ordentligt mellan bergen.
William avslutar sitt program kvart i nio, inte vid tiotiden som i Sverige. Här förutsätts alla ha gått till jobbet vid den tidpunkten, efter ett sista nyhetsinslag med teckentolkning kör man igång dubbade amerikanska såpoperor från 80-talet. ALLT dubbas här, det är inte konstigt att fransmännen inte ens kan uttala namn rätt. Om "Åbbamma" eller "Zarra Pallínn" uttalar sig får man höra de tre första orden på engelska, sen tonas de bort och ersätts av en fransktalande person som "låtsas" vara den intervjuade.
Mycket irriterande är det för oss och vi väljer konsekvent bort dubbade inslag, man klarar inte att se Dustin Hoffman tala franska med osynkade läpprörelser helt enkelt! Många fransmän beklagar sig också över att de inte fått möjlighet att lära sig engelska, de inser att det är handikappande på många plan. Men att ta bort dubbningen finns inte på agendan, alla de skådespelare som gör de olika rollerna på franska riskerar ju att bli arbetslösa!! Man tänker inte på att det kan uppstå en ny yrkeskår - översättarna som vi har i Sverige.
Bonne journée William, et à démain!
Fransk nyhetsmorgon i tv är lite annorlunda än i Sverige. Det finns några olika program men den kanal vi tittar mest på är Télématin på franska tv2.
Nu efter några veckor har vi vant oss vid upplägget som följer ett ganska exakt schema. En mycket gemytlig - och mycket fransk - man, William (han är fransman trots namnet) sköter hela ruljangsen. Han sitter vid sitt bord i cyberrymds-stajlad studio (inget myspys med äpplen, tända ljus eller orkidéer som i svenska Nyhetsmorgon).
Varje halvtimme är det förstås nyheter, internationellt inriktade på ett helt annat sätt än i Sverige. Förstås. Här bor vi i ett stort land med annan utblick än den svenska med en mycket liten president som vi tycker påminner om Ville Vessla i Ture Sventon-böckerna. "Ständigt denna vessla" suckade ju han. Vi suckar inte utan imponeras istället av denne man som tycks befinna sig var som helst på jorden. Än träffar han "Chårchö Bousch" som den amerikanske presidenten uttalas. Sist var det på "kaan davidd" som vi efter lite funderande fann var Camp David. Annars syns han med "Anschela Märckel
l" eller håller ett retoriskt fulländat tal i Canada. Ständigt denne Zarkozy - exakt vad han vill med sin politik har vi inte klurat ut än - men aktiv och synlig i alla sammanhang är han, det är imponerande. Man undrar hur ofta han träffar sin Carla Bruni?William får sedan besök i sin studio av olika personer. En vacker kvinna - hon på bilden här - talar om "bien-être" eller "santé", hälsofrågor alltså. William lägger huvudet på sned, säger "Non, c'est pas vrai?" när hon kommer med någon sensationell nyhet som att antirynkkrämer faktiskt fungerar (det tror alla i Frankrike). Eller också skämtar han lite flörtigt och får henne att tappa masken ett ögonblick.
Sen dyker andra reportrar upp och rapporterar om musik, matlagning, kultur, vad andra europeer gör på sina helger (svenskar hoppar i isbad såg vi för några veckor sedan:-). En kvinna med pondus kör sina "quatre verités", fyra sanningar, och har då alltid någon prominent person som hon ställer skjutjärnsfrågor till. Ministrar och oppositionsledare svarar snällt och pedagogiskt. Sen visar man lite inslag om "pipol", franskifiering av "people", ett uttryck som här betyder kändis. Eller har ett specialinslag som idag om Soeur Emmanuelle, en slags fransk Moder Theresa, som nu dött och verkar helgonförklaras ögonblickligen.
William småputtrar lite till, pratar med studiopersonalen, skämtar lite och annonserar nästa inslag. Météo, väderrapporten sköts inte av några Pohlmantyper, här är det enbart vackra unga flickor som i rasande fart går igenom hela Frankrike. Fort måste det gå - här varierar vädret från snö i Alperna till 24 grader där vi bor. Just idag bor vi i en orange zon där man varnar oss: det kommer att bli mycket regn och mycket åska. Vi får se, mulet och småregnigt är det och blir det åska dundrar det ordentligt mellan bergen.
William avslutar sitt program kvart i nio, inte vid tiotiden som i Sverige. Här förutsätts alla ha gått till jobbet vid den tidpunkten, efter ett sista nyhetsinslag med teckentolkning kör man igång dubbade amerikanska såpoperor från 80-talet. ALLT dubbas här, det är inte konstigt att fransmännen inte ens kan uttala namn rätt. Om "Åbbamma" eller "Zarra Pallínn" uttalar sig får man höra de tre första orden på engelska, sen tonas de bort och ersätts av en fransktalande person som "låtsas" vara den intervjuade.
Mycket irriterande är det för oss och vi väljer konsekvent bort dubbade inslag, man klarar inte att se Dustin Hoffman tala franska med osynkade läpprörelser helt enkelt! Många fransmän beklagar sig också över att de inte fått möjlighet att lära sig engelska, de inser att det är handikappande på många plan. Men att ta bort dubbningen finns inte på agendan, alla de skådespelare som gör de olika rollerna på franska riskerar ju att bli arbetslösa!! Man tänker inte på att det kan uppstå en ny yrkeskår - översättarna som vi har i Sverige.
Bonne journée William, et à démain!
måndag 20 oktober 2008
Våra vackra berg
När vi kör på vägarna härnere, föredömligt väl underhållna, är det alltid en mäktig känsla med bergen som tornar upp sig åt alla håll.
De har alla olika namn och vi har inte lärt oss dem än. Men mäktiga bergskedjor är det överallt och det tror man inte när man först kommer hit eftersom havet ligger så nära.
Vägen hem till byn är en liten, smal och slingrig historia men väldigt vacker med byar som
klättrar längs bergsidorna. Vår by är omgiven av berg på alla sidor, det känns tryggt och bra!
söndag 19 oktober 2008
Hem från byn
Här går vi hem från chokladfesten. Det är lugnt och stilla, vackra stilleben möter oss överallt. En blomma bakom galler, ett par (kanske chokladfläckade) småpojkströjor på tork.
Och trapporna upp från byn till vårt hus. Pittoreskare blir det inte!
Chokladfest i byn, del 6
Och nu närmar sig festen sitt slut. Den "centrala baren" har säkert haft en stor kassadag. Här sitter stamgästerna som vanligt men har idag fått sällskap av en märklig man i hatt.
Ser han inte ut som Kejsaren av Portugallien med Ingvar Hirdwall?
Sen blir det förstås läge för ambulansen. De tuffa och rådiga gendarmerna och ordningspolisen (den kommunala Police Municipale) rycker ut och pekar myndigt åt alla håll så att räddningstjänsten kan göra sitt.
Det här är brandkårens bil - Sapeurs Pompiers. Men den är också ett "fordon för hjälp och assistans åt offer" om man nu försöker översätta ordagrant.
Allt går lugnt och sansat till, man visar stor respekt för ordningsmakten. Med all rätt, de franska "flic" sätter man sig inte upp mot!Den trevliga chokladdagen avslutas med hempromenad genom vackra gränder och trappor hem till huset. Vi har tur - på fyra minuter är vi nere i byn där allt händer! Snart är det fest i nästa by, kastanjefest förstås, nyss var det fikonfest i en av de andra systerbyarna. Men chokladfesten, den slår allt, det är alla överens om!!
